Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 7
inflytandet af sakernas nya ordning var drätselförvaltningen. Det bör
dock ärligt erkännas, att största förtjänsten liäraf tillkom den
energiske, för att icke säga hänsynslöse, men strängt rättrådige
ränt-mästaren Jakob Arrhenius. Jag har redan ofvan antydt hans
förtjänster i den vägen, det återstår att, om ock i allmänna drag, gifva
en öfverblick af hans verksamhet. Under sina första räntmästarår
hade ban det olycksödet att kämpa med nedgående spannmålspris.
Detta, som ännu 1G80 varit öfver 5’/s daler smt tunnan, sjönk för
åren 1G81—Si till något öfver 3 daler, steg visserligen 1685 till
öfver 5, men sjönk 1686—87 till omkring 4 daler. Han kunde
därför ej heller i början alltid få universitetets affärer att gå ihop utan
smärre anticipationer,1 och den ordinarie staten kunde icke alltid
fullt utgå; så måste professorerna under åren 1680—82 afstå något
af sina löner, om ock afdragen ej voro betydande.3 Följande året
ljusnade det, ty professorerna utfingo ej blott fulla löner, utan ock
33 daler hvar ä sina balanserade lönefordringar. Men 1684 blef
honom ett svårt år, han måste afdraga 100 daler å lönen för hvar
professor; orsaken var dels att skörden varit klen förra året, dels
att ban måst på en gång lägga ut 2,000 daler smt i
rättegångsom-kostnader för den Behmska processen och tillika betala vissa
oförmodade fordringar,8 men följande år och allt framgent utgingo de
ordinarie lönerna fullt. Vändningen till ett bättre i ekonomin
berodde icke blott på den stränga ordning som Arrhenius införde i
afseende på utgifterna, i det han oblidkeligt strök extrastaten och
behöll blott en obetydlighet af exercitiestaten, utan äfven därpå, att
han höll strängare band öfver fogdarne och så indref betydligt af
böndernas resterande spannmålsräntor.’1 Likaså var ban den förste,
som sökte göra något för neddrifvande af de oerhörda balanser, som
hufvud böckerna för hvarje år släpade med sig, ehuru fordringarna
ofta voro värdelösa och skulderna dels fiktiva, såsom diverse kontons
balanserade fordringar å hvad de icke fått efter stat uppbära, dels
föga rättmätiga, såsom den extra ordinarie statens fordringar å sina
af De la Gardie olagligen tillskapade löner. Så har ban 1683 belt
resolut afskrifvit stipendiatkontots fordran å 3,818 daler smt och
1686 kvitterat åtskilliga värdelösa fordringar mot sådana
universitetets skulder till sig själft, som jag ofvan med rätta kallat fiktiva
1 1681 anticiperades 48, 1682 93 daler smt.
s 1680 21, 1681 33. 1682 34 daler för hvar professor.
* Arrhenii rapport till kanslern 4 Xov- 1684, intagen i kons. prot IS
Mars 1685.
4 Restantierna hos fogdarne neddrefvos från 24,574 daler år 1681 till
12,808 år 1687. Efter hans fråntriide skulle do ånyo växa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
