Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
skulder. Ocli den extra ordinarie statens fordringar, till hvilka han
länge haft så godt öga, blefvo omsider, visserligen efter hans
ränt-mästartid, uien på hans initiativ utan vidare strukna år 1690,
hvarigenom universitetets skulder minskades med det betydande beloppet
af 15,214 daler.1 Den ekonomiska ställningens förbättring synes
tydligen på räntmästarens kassaräkning, som från 1685 är i
oupphörligt stigande.2 De besparade öfverskotten anlade Arrhenius klokt
på inköp af diverse jordegendom, och det var honom en stor
missräkning, att det största jordköpet, Vattholma bruk, genom släktens
begagnande af sin bördsrätt åter gick ifrån universitetet. Med stolthet
erinrade ban sedan oui, att ban dock köpt jord för 4.000 daler smt
och ändock lämnat räntekammaren i det skick åt efterträdaren, att
denne mottog 10,000 daler i kontanter och öfver 7,000 insatta i
banken.8 Hans förtjänster vid afvärjande af reduktionen, särskildt
när reduktionskollegiet, som jag ofvan nämt, ville 1682 indraga de
s. k. inilitiehemmanen voro icke obetydliga, och alla försök till
godsbyten har han energiskt bekämpat och afböjt. Den försummelse
som konsistoriet, trots hans påminnelse, vid ett dylikt tillfälle visat,
ådrog det ett bistert kungabref, som varnade det för att ovarsamt
disponera "sådan egendom, som oss tillkommer och akademieu till
underhåll af oss i nåder är förunt".1
Så ofta Arrhenius än förde i munnen K. Maj:ts och kronans
höga rätt, voro honom dock som räntmästare universitetets rätt ocli
förmån ej mindre kära, och ban sökte vid ett tillfälle häfda dessa
äfven gent emot själfva kronan, ehuru utan framgång, då rätten
otvetydigt icke var på hans sida. Tilldragelsen visar, huru litet
nian under den gångna tiden tagit reda på eller brvtt sig om att
rätt tolka lag och författningar. Gustaf Adolfs donationsbref af d.
31 Aug. 1624 hade uttryckligen förbehållit kronan "alla extra
ordinarie hjälper" af akademihem manen, och det var tydligen ej heller
meningen, när Kristina i sitt bref af d. 2 Sept. 1647 försäkrade
universitetet om "alla ovissa och extra ordinarie utlagor som årligen
till kronan böra utgifvas och hittills hafva utgått", att däri skulle
ligga någon frihet från riksdagsbevillningarne. Så hade man
emellertid tolkat saken vid universitetet och därför uppburit dylika be-
1 Hufvudboken för 1689 ocli kons. prot. 29 April 1691.
3 1684 21,645; 1685 25,832; 1686 26,101; 1687 33,569 dal. smt.
a Arrhenii redogörelse till konsistorium 26 Okt. 1692 intagen i
protokollet för följande dag; jfr uppgiften i hans sjalfbibliografi ($. Loenboin.
Anocdoter om svenska mitn, 3, 1775).
4 K. Majrts bref 16 Aug. 1688 om hemmanet Söderkulla i Oland.
Arrhenius tillräknar sig i sin nyssnämda sjillfbibliografi äran af att bytet
omintetgjordes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
