Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
verade konungen d. 15 Juni 1690, att universitetet skulle få
behålla mantalspengarne, för att ej brist skulle uppstå, lian beräknade
härvid universitetets behållna inkomst (mantalspengarna medtagna)
till 25,682 daler smt, utgifterna till 25,458. De senare representerade
De la Gardies ordinarie stat af 1670 med 23,063, och nytillkomna
utgifter 2,395,’ hvadan sålunda en behållning å 173 daler skulle
uppstå.
Jag har ofvan nämt, huru den exercitiestat, som De la Gardie
lättsinnigt inrättade 1663, småningom förföll af brist på medel, och
att Arrhenius icke var hågad att kosta något särskildt på den. Af
ile fyra nya exercitiemästare som inrättats, stallmästare, fäktmästare,
dansmästare och italiensk-spansk språkmästare fanns från och med
är 1680 blott fäktmästaren kvar, hvarjämte franska språkmästaren
till de 200 daler smt, som på ordinarie stat voro honom tillslagna,
åtnjöt 100 daler på extra stat, för att vara i lön likställd med
fäktmästaren. Bidraget till stallstaten hade 1682 nedsatts till ’/.i och
indrogs belt och hållet följande år, och det vidunderliga förhållandet,
att stallmästaren från och med år 1670 på De la Gardies befallning
uppburit den franska språkmästarlünen (tydligen emedan kronans
anslag minskats), upphörde äfven med 1682,ä så att denna lön från
1683 kunde användas för sitt lagstadgade ändamål. Exercitiestatens
usla läge trängde till konungens öra, och som han säkerligen var
intresserad särskildt af fäkt- och ridkonstens understödjande, var
han icke ovillig att göra något för saken, sedan det väl blifvit klart,
alt universitetet saknade medel för exercitieväsendets upphjälpande.
D. 22 Januari 1685 anslog ban vissa hemmansräntor till exercitierna"
och förordnade d. 15 Oktober samma år, att de 700 daler smt ,
hvartill de kunde beräknas, skulle utgå till en fäktmästare och en
dansmästare4 med 300 livar, de öfriga 100 skulle användas som
’ Do nya utgifterna voro: prebendehemmansrän torna (som nog alltid
utgått, men icke inräknats i staten) 969 daler, tillökningen i exercitiestaten
760, änkornas spanntn&lshjälp 585, trycket 82. Som man ser lade lian Du
la Gardies stat till grund, Karl X:s stat hade ej med dessa inkomster
kunnat utgå.
’’ Lika lättsinnigt som De la Gardie gifvit stall mästaren franska
språk-mästarlönen, lika lätt tog han den från honom 1682, »emedan hart inga
hästar eller eseoliers hafver» (kons. prot. 24 Mars 1682). Den stackars
stallmästar Sclieror ingick mot slutet af 1683 till K. Maj:t och klagade sin
nöd. Sedan 10 år hade kronans anslag till stallet varit indraget, och han hade
ruinerat sig själf på detsamma; sedan 4 år låg institutionen alldeles nero
(odaterad skrifvelse t. K. Maj:t, R. ark.).
3 Brefvet i kammararkivet, kamrer Sandbergs saml., T (om läroverken ,
uppräknar hemmanen.
’ Dansmästarplatsen blef dock icke tillsatt förr än 1692.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
