Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
augment åt språkmästaren. Universitetet beklagade sig dock snart
upprepade gånger, att dessa hemman icke förmådde utgöra den ränta
som påförts dem. Äfven stallstaten blef åter upprättad, men ensamt
med statsmedel, hvarför den ock föll öfver ända igen, då det stora
nordiska kriget utbröt och staten för detta behöfde alla sina tillgångar.
Det var ej alltid som Karl var lika nådig i fråga om
universitetets ekonomiska rätt och intresse. Arrhenius fick erfara det i
fråga om fäktinästartjänsten. Denna fanns icke på ordinarie stat,
utan var af De la Gardie godtyckligt tillskapad, hvadan
innehafvaren i likhet med andra personer på extra stat fick sitta emellan
i de dåliga tiderna och nöja sig med en ringa del af lönen. Johan
örubb, som d. 11 Mars 1671 utnämts till platsen, hade sålunda
vissa år på 1680-talet bekommit litet eller intet af sin lön.1 Efter
hans död 1686 framträdde änkan med anspråk att utbekomma allt
det resterande eller icke mindre än 1530 daler. Förgäfves
uppvisade konsistoriet, att lönen varit på extrastat ocb således ej borde
betalas mer än andra fordringar på denna, konungen resolverade
d. 22 Nov. 1687, att hennes fordran skulle betalas. Hon utfick
ock detta år en del med 602 daler, men konsistoriet gick in till
K. Maj:t d. 15 Nov. 1688 med ny skrifvelse, hvari det påpekade,
att universitetet kunde blifva ruineradt, om alla fordringsägare rusade
till och att det vore obilligt att gynna den ene framför d^n andre,
hvarför det rätta vore, att om öfverskott uppstode för ett år, alla
fordringsägare finge betalt, hvar i proportion till sin fordran. K.
Maj:t förklarade ock d. 19 Dec. s. å., att fordringsägarne på
ordinarie stat skulle sålunda betalas, men tillika hette det i samma
bref, att ehuru Grubb varit på extra stat, skulle änkan få ut sin
fordran, efter mannen haft kunglig fullmakt, dock först efter att
likvidation upprättats, hvarvid allt skulle afräknas som mannen
uppburit i lön eller genom särskild kunglig benådning. Och nu
inträffade det märkliga, att konsistoriet med åberopande af just
detta bref afskref änkans hela återstående fordran 1114 dal smt.2
Möjligen har detta berott på, att en likvidation skett med det
resultat, att änkans fordran försvunnit, men det är ej otänkbart
att konsistoriet ansett, att då kungabrpfvet talade blott om
afbetal-ningsrätt för fordringar å ordinarie stat, följde däraf, att
fordringarne på extra stat finge utan vidare afskrifvas, hvilket ock, som
jag redan nämt, skedde med dem allesammans 1690, utan att något
nytt kungabref utgifvits och utan att såvidt jag vet, protester höjdes,
’ 1 T. ex. 1681 79, 1682 73 daler, 1683 iutct, ehuru lönen var 300.
’ Hufvudboken för 1687.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
