Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
matik, utan i allehanda språk, orientaliska såväl som klassiska,
förstod tala och skrifva franska, italienska, tyska m. fi. språk och
var grundligt hemma i filosofi och historia 1 Spole blef dock af
skäl som jag förut anfört utnämd af konungen, men när så äfven
den andra matematiska professuren blef ledig genom M. Celsii död
d. 4 Maj samma år, erhöll Bilberg på konsistoriets förslag denna
plats. Ilans mångsidighet, djupa lärdom och vetenskapliga intresse
förskaffade honom snart en viss rangställning vid universitetet. Stor
som matematiker, astronom, linguist, filosof och teolog var han en
verklig polyhistor i likhet med en Norrmannus, en E. Benzelius
d. y. m. fl.s Hans ohöljda sympatier för de nya idéerna samt
oförfärade och talangfulla uppträdande hade gjort honom till deras
förnämsta målsman vid universitetet. Teologerna tyckas dock icke
genast anat, att han var deras farligaste motståndare, att döma
däraf, att deras fakultet år 1685 satte ifråga att upptaga honom i
sin krets.3 Deras ögon borde dock öppnats af hvad som inträffat
några månader förut samma år. E. ordinarie professorn i teologi
Erik Ljung1 hade på våren 1685 ventilerat sin afhandling "De
imagine Dei in homine et ejus reliquiis", i hvilken ban angrep
Cartesius och särskildt sökte framhålla, att denne återkallat tidigare
uttalanden. Både Bilberg och Drossander uppträdde vid tillfallet
som extra opponenter, men den förre nöjde sig icke härmed utan
tillskref Ljung ett, säkerligen hvad vi kalla öppet bref d. 5 April,
hvari ban icke blott beskyllde Ljung att hufvudsakligen hafva
plagierat den tyske professorn Johannes Musæus, utan ock sökte
visa, att Ljung hvarken själf läst Cartesii arbeten ej heller förstått
honom. I sak synes Bilberg hafva haft rätt, men tonen i brefvet var
icke blott onödigt hetsig, utan smakade något af öfversitteri. Ljung
svarade tre dagar senare, klokt nog med mycken hofsamhet, ocli
sökte så godt han kunde, försvara sin svaga position/’
1 Hektor (juristen Gartman) t. kanslern 20 Febr. 1679 (R. ark.).
3 Om Bilbergs universella studier se: O. A. Knös, Historiola litterariu
poetaruin AV. Gothia’ latinorum, s. 73 ff. Starkare än något annat
vittnesbörd talar E. Lindschölds dom om Bilberg: »Vir in omni litteratura
versa-lissimus, ingeniosissitnus, diligentissinms» (Bref t. 8. Akerhjelm i Bergius,
Nytt Förråd, s. 62).
3 Se teol. fuk. prot. 22 Aug. 1685. Fakulteten satte upp Micrander och
Bilberg, men beslöt för den gången föredraga dou förre. Ännu så sent
som 14 Jan. 1687, då Cartesianska striden var i full gång, satte E. Benzelius,
dä utnämd biskop, i fråga, att Bilberg skulle upprätthålla hans professur,
men Schütz satte sig däremot (teol. fak. prot.).
1 Son af lilos. professorn I’. Ljungh, filos, magister 1676, e. ord. teol.
professor 23 Dec. 1683, ordinarie 24 Dec. 1692, prost i Vingåker 1703, död 1710.
5 De bägge brefven förekomma ofta i afskrifter. Se t. ex. Ups. Bibi.
N. 65 och K. Bibi. Engeströms saml. B. X: 1. 35.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
