Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Vid Bilbergs sida stod Anders Drossander,1 Rudbecks kollega i
medicinska fakulteten, hittills undanskymd af dennes gloria ocb därför
i en senare tid högeligen orättvist bedömd.2 I själfva verket var
det dock ban, liksom förut Hoffvenius, som nästan ensam
upprätthöll den medicinska undervisningen, hvilken Rudbeck i det bela, om
man undantager hvad som hade att göra med botaniken, tämligen
godtyckligt försummade. 1 den nu utbrytande striden om
Cartesianismen spelade ban en framstående roll, hvilket hittills varit alldeles
förbisedt, och han bar visserligen, såsom handlingarna visa, icke
saknat hvarken begåfning, intresse eller mod. Hans undervisning
har säkerligen ock varit en helt annan, än man efter Hwassers
ensidiga och vanställande framställning skulle vara benägen att tro, och
mannen har ingalunda saknat originalitet.3 — Vid sidan af dessa
tvenne män framträder ock, 0111 äfven ej lika decideradt, den
glänsande bilden af den store talaren och linguisten Petrus Lagerlöf.
Man skulle väl vänta, att under sådana förhållanden se de
akademiska af handlingarna vittna om Cartesianskt inflytande. Det är dock
icke ofta fallet före den stora stridens utbrott 1686, men väl börjar det
efter densamma bli mera godt om dylika. I det stora hela kan man
säga, att före 1687 äro de sällsynta, om man då undantager dels
de afhandlingar, som ventilerades i medicinska fakulteten, särskildt
under Hoffvenius, ehuru äfven i dessa Cartesii namn, säkerligen med
afsikt, ej så ofta förekommer, om ock de nya naturvetenskapliga
satserna försvaras, dels de som ventilerades under Spole, ehuru dessa,
såsom behandlande rent naturvetenskapliga ämnen, icke heller gå
in på Cartesii egentliga filosofi, utan åberopa hans
matematiskt-fysiska arbeten. Af de 65 afhandlingar, som ventilerats under
Bilberg själf före 1687, hafva blott två sysslat med Cartesii filosofi,
den ena 1682 af J. Tybelius "De animo fluctuante", behandlande
’ Drossander var född 1(548, student 1667, ined. doktor i Reims på lliSO.
talet, professor 10 Maj 1683, död 19 Juli 1696.
3 Israel Hwasser har i sitt tal vid medicine doktors promotion 14 Juni
1841 och sedan i sin minnesteckning öfver Hoffvenius 1859(Hwassers skrifter,
Del 2, s. 81 och 4, s. 25 ff.), i sin ifver att upphöja Hoffvenius och Rudbeck,
åt deras ljusa bilder skapat en mörk bakgrund af Drossanders oförmåga
ocb likgiltighet för sitt kall. Teckningen iir, såvidt, jag efter noggrann
undersökning kunnat finna, ej annat Un ett, foster af Hwassers lifliga fantasi.
Hans enda källa (själf anför ban inga bevis) tyckes hafva varit J. Aerels
utmärkta tal i Vet. Akademien 1796 »Om läkarvetenskapens grundläggning
och tillväxt... i Upsala», och man behöfver blott jämföra bägges
framställning, för att se huru Hwasser fritt omstöpt Aerels ord och ur dem dragit
de mest obefogade slutsatser. Handlingarna tala ett belt annat språk, och
jag återkommer till ämnet under medicinska undervisningens historia.
:i Hans originella föredrag öfver Hoffvenii physica ådagalägger detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
