Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
Cartesii sats om tviflets berättigande, den andra 1G85 af den sedan
så ryktbare Erik Castovius ’De reali distinctione nientis humanæ
et corporis", i livilken ett stycke af Cartesii system, dock utan
anförande af lians namn, klart och skarpt utvecklas. I öfrigt liar jag
icke funnit mer än fyra afhandlingar, som uttalat sig i Cartesiansk
riktning,1 och af dessa äro endast två något märkligare. Den ena,
författad af Haqvinus Magni Spegel och ventilerad under Lagerlöfs
praesidium 1685 med titel "De disputationibus", tillät sig att skämta
med skolastikernas besynnerliga termer, såsom aptitudinalitas,
inde-finitatio etc. och redogjorde tillika för Cartesii spekulativa
metod-Den andra författad af M. Rubenius ventilerad 1(585 under astronomen
Spole med titeln "De veritate philosophica" gaf öppet erkännande
åt Cartesii system och kallade honom den förste af dä lefvande
filosofer, men inskärpte försiktigtvis tillika, att teologi och filosofi icke
behöfde stå i strid med hvarandra: filosofen borde hafva ett öga på
naturen, ett på uppenbarelsen. På visst sätt kan hit räknas Nicolai
Celsii* afhandling 1679 under Spole "De principiis astronomicis
pro-priis", som råkade ut för teologernas angrepp. Celsius hade dock
icke öppet hyllat några Cartesii satser, men det ansågs som en
förbrytelse, att han i princip förklarade, att inga bibliska utsagor kunde
få gälla som vetenskapliga axiom inom astronomin, ban uttalade ock
en sats, som alltid skorrade synnerligen illa i teologernas öron, att
nämligen den heliga skrift i ting, som ej rörde människans salighet,
stundom tog hänsyn till mängdens föreställningssätt, ehuru han
tillade, att skriften, rätt förstådd och tolkad, icke komme i strid med
naturvetenskapen. Teologiska fakulteten begärde afhandlingen
in-hibition, P. Rudbeckius hade särskildt stött sig därpå, att Celsius
talat om jordens rörlighet. Den förklaring som Celsius ingaf,
tillfredsställde ingalunda fakulteten, som fann den vara värre än
afhandlingen själf, hvarpå författaren återtog sin skrift.3
Det är omöjligt att afgöra, om den nya filosofien bland ung-
1 Dessa äro (förutom de två nedan i texten omnämda afhandlingarna)
E. Melin, »Cognitio naturalis» 1685 under Norcopensis och O. Piscator, »Do
corporum formis» 1686 under Lagerlöf.
2 Äldste son till matematikern Magnus Celsius lick denne säkerligen
rikt begåfvade man vänta längre än de flesta på befordran. Född 1658 och
ultimus vid promotionen 1685, blef han först lektor i Göteborg 1685, sedan
konrektor vid Upsala skola 1687, filos, adjunkt 1689 och tillika rektor vid
samma skola 1697, men först 1719 d. 16 April, således vid 61 års ålder,
professor i matematik, dog 24 Mars 1724. Sannolikt har han sig själf ej litet att
tacka för, att han flera gånger förbigicks, hans penna skapade honom många
motståndare.
3 Teol. fak. prot. 20 Okt. och 25 Nov. 1679; Kons. prot. 29 Dec. 1686.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
