Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
dornen i allmänhet väckt något större uppseende och kommit något
egentligt buller åstad. Naturligt är, att studenterna, alltid lystna
efter nyheter, hafva kunnat i sina enskilda kretsar föra tal öfver
hvad de, kanske ytligt nog, uppfattat vid föreläsningar och
disputa-tioner om de nya idéernas förträfflighet, men för det rent filosofiska
i Cartesii system torde de, liksom sannolikt många af deras lärare,
varit alldeles främmande, då ingen föreläste och knappast någon
skulle vågat föreläsa öfver den store filosofen. Däremot hafva d’e
naturvetenskapliga forskningarna och deras nya resultat säkerligen
intresserat dem, och på den vägen har en stark opinion till
Carte-sianismens förmån kunnat komma i farten. Men jag betviflar storligen,
att de beskyllningar, som teologerna utkastade, att ungdomen var
svårligen förförd af det nya kätteriet och att det jäst våldsamt i dess
sinnen, haft mycken sanning i sig.1
Teologiska fakulteten hade, sin plikt likmätigt, haft ögonen öppna
och, då tillfälle bjöds, med tung hand slagit ned på den som djärfdes
antasta det bestående. Vi ha sett, huru munlås sattes på Nils
Celsius 1679, ocli säkerligen har fakulteten icke underlåtit, att litet
emellan åtminstone uppträda vid ventilationerna med sina
anmärkningar.5 Den som just skulle år 16S6 väcka den stora striden till
lifs, Henrik Schütz, har varit synnerligen verksam. I sitt program
1684, då Norrmannus skulle installeras som logices professor,
beklagade har sig öfver, att de filosofiska studierna fått en olycklig
riktning hos ungdomen, som låtit sig förföras af termer importerade
från utlandet, af hvilka de ingen nytta hade och för hvilkas
uttalande de måste förvrida mun och läppar; logikens och metafysikens
erkändt stora nytta kunde icke göra sig gällande, om ej dessa
vetenskaper befriades från den olycksaliga nyhetssmitta, som fått
insteg. Och sina Rospiggar, som säkerligen icke voro några stora
nyhetsmakare, såsom i regeln destinerade att blifva präster,
förmanade ban som inspektor att fly Cartesii principer och hålla sig till
1 Det iir egentligen làik Benzelius, som något specificerat anklagelsen
i sitt utlåtande <1. 13 Maj 1687 (II. Afzelius; K. Benzelius d. ä. 1, 18!)7, s.
88). Han skrifver: »Juventus occupatur præjudiciis, formatur ad res novas,
flectitur in studio; jaciuntur probra in dissentientes, qui æstimantur inorosi
et expertes bonarum artium.» De sista orden tyckas antyda, att de unga
prästämnena, som naturligen lärt sig att fördöma allt Cartesianskt, råkat
ut för omildt gyckel af andra, lefnadsfriska och mera kritiska studenter.
’ I dess protokoll 7 Dee. 1682 föres klagan öfver, att de filosofiska
uf-handlingarne så ofta i otid syssla med teologiska ämnen, och det säges,
att man fått correction pä några och öfver de andra gjort »allvarsamma
admonitioner per oppositiones puhlicas »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
