- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
265

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

265

talad förhoppning att få ett enigt svar, men med tillåtelse att där
så icke kunde ske, såväl de olika fakulteterna som enskilda
professorer skulle äga afgifva egna betänkanden. Vid kungliga brefvets
föredragning i konsistoriet d. 22 Dec. tog Drossander allena till
ordet ocb lät förstå, att det nog var Schütz ensam, som utan stöd
af sin fakultet, liade äran af livad som skett i prästeståndet, ocb
att den väg denne valt att gå direkt till K. Maj:t, i stället för att
först upptaga saken vid universitetet, var i lians och fleres ögon
långt ifrån lämplig.1 Som svar härpå infann sig hela teologiska
fakulteten i nästa session d. 29 och förklarade sig vara enig med
Schütz, hvilken därpå höll ett dundrande strafftal om den nya
filosofiens försyndelser och uppräknade åtskilliga fall af smittans
framträdande vid universitetet; ban slöt med en erinran, att filosofien
icke vore annat än en ancilla theologiæ. På förslag af Lundius
beslöt man nu att först låta dekanerna sammanträda ocb söka få
ett enigt uttalande till stånd. Med svaret öfverhufvud behöfde man
ej brådska, sedan K. Maj:t i nytt bref af d. 13 Januari 1G87 på
universitetets anhållan beviljat det god tid till frågans utredning
och behandling. Hade konungen hoppats, som hans första bref af
d. 8 Dec. tycktes antyda, att om ock ej en försoning, dock en
kompromiss skulle stå att åstadkomma, bedrog ban sig.
Divergen-sen var i djupet alltför stor, äfven om teologerna icke varit så
utmanande. Försöket att genom dekanernas sammanträde d. 12 Jan.
1687 finna väg till ett närmande visade sig misslyckadt, då
teologiska fakulteten fordrade, att innan något vidare i saken företoges,
skulle frågan om den fysiska professurens återflyttning till den
filosofiska fakulteten först vara afgjord, ty de andra dekanerna begärde
naturligtvis att härom först få meddela sig med sina fakulteter.2
Och dessas svar af d. 27 Januari blefvo afböjande.8

Den juridiska fakultetens svar, författadt af Lundius, var insvept
i ett onödigt lärdomsprål ocb tämligen färglöst.1 Den filosofiska

’ Drossanders verksamma uppträdande framgår ytterligare däraf, att
lian d. 27 Dec. infann sig i filosofiska fakulteten för att öfverlägga med
henne (fil. fak. prot.).

3 Kort redogörelse för dekanernas sammanträde finns i filos. fak:s arkiv.

3 Svaren, som finnas flerstädes i afskrifter (.jag har följt dem i K. ark.,
som besitter juridiska fakultetens i original), äro odaterade, men dato
bestämmes af teol. fak:s protokoll d. 28 Jan., där dekanus säger sig dagen förut
ha bekommit svaren.

4 Det heter ock i den sammanfattande promemoria, som 1(58!) lades
för den kungliga kommissionen (i It. ark.) i anledning af Lundii lärdomsståt:
»såsom det alltsammans länder mera till att låta se förstånd om saken, än
till att gifva henne något större ljus, går man det här med skäl förbi .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free