- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
266

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

266

fakulteten gick skarpare till väga. Den sade sig icke kunna föreslå
något, som rubbade K. Maj:ts konstitutioner; talet om en reducering
af philosophia vetus var benne obegripligt, ty inom fakulteten hade
endast förelästs öfver denna, för såvidt bon komme öfverens "med
Guds ord och ett sundt förnuft"; och fakulteten hoppades, att icke
meningen vore att under namnet af philosophia vetus påtränga henne
den gamla skolastiken; om någon brukat oanständiga termer, kunde
han därför ställas under åtal: främmande universiteters exempel
lämnade den i sitt värde och följde konstitutionerna; till sist
uttalade den sitt beklagande öfver att teologerna endast velat förhandla
om en enda lösryckt punkt i prästeståndets skrifvelse.

Än starkare och verkligen briljant var medicinska fakultetens
svar, som säkerligen Drossander, hvilken i egenskap af dekanus
underskrifvit detsamma, har författat, om det ock varit underställdt
gamle Olof Rudbeck och af honom riktats med ett och annat. Efter
att i likhet med filosoferna erinrat, att det icke tillkom fakulteten
att rubba konstitutionerna, uttalade betänkandet den förmodan, att
de Höge Herrar, som på K. Maj:ts befallning skrifvit dessa, nog
haft sina viktiga skäl för att lägga fysiken under medicinska
fakulteten, och själf ville hon nu visa, hvari dessa skäl sannolikt bestått.
Det fölle nästan af sig själft, att physica eller philosophia naturalis
förts till medicinska fakulteten, då studiet af naturen och människan
som en del af denna, ägde samma förutsättningar som medicinen.
Ingen underkände värdet af den gamla filosofien, särskildt ur
historisk synpunkt, men hon räckte icke längre till, och när man
åberopade exemplet af andra universitet, där naturvetenskapen sades
florera i hägn af den gamla filosofien, behöfdes väl att ock bevis
därför anfördes. För öfrigt studerades fysiken icke i böcker utan i
naturen, som vore denna vetenskaps niagnus codex, till några
auk-torer kunde den icke binda sig, så snabb som utvecklingen nu vore,
ty på 10 till 20 år hade vetenskapen alldeles förändrat utseende.
Skulle man i Sverige icke följa med denna utveckling, skulle man
snart lefva som i en annan verld, och hvarthän ett dylikt förfarande
slutligen skulle leda, framginge klarligen af en jämförelse mellan
vetenskapens tillstånd i det fria England och det efterblifna
Spanien. Redan Aristoteles hade i sin philosophia naturalis frigjort sig
från sin logica, och han skulle visserligen icke känna igen sig själf,
om ban nu stode upp och finge se den physica, som scholastici med
missbruk af hans namn åstadkommit. "Desse", heter det, "hafva
lämnat oss en mycket slät physicam, uppfylld med sådana saker,
som endels intet hafva något fundament i naturen endels intet höra
till physicam". Och skarpt nog tillägges i detta sammanhang, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free