Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
föräldrar icke vågade sända sina barn till universitetet, om hvars
blomstring och den goda arten af dess lärjungar utlandet med
erkänsla uttalade sig, det vore så mycket hårdare, som talet kom från
egna landsmän och från just dem som borde vara universitetets
stöd, men nu syntes vilja bana vägen "till det gamla mörkret ocb
omsider själfva barbaries". Ej mindre skarpt nagelfors
prästeståndets positiva förslag. Beträffande dettas önskan om rätt för
teologerna att förbjuda disputationer säges djärft, att "man har exempel,
att facultas theologica blifver ibland besatt med sådana subjectis,
som äro medelmåttiga nog uti deras egen profession och ännu mindre
verserade uti andra vetenskaper", och mot förslaget, att fakulteten
skall likformigt reglera undervisningen, invändes torrt, att i filosofien
kan man icke, såsom i teologien, sätta upp några libri symbolici
de rebus credendis.
Den af Bilberg uppsatta grundliga "förklaringen", som vittnar
om en mindre vanlig litteraturkännedom, är i hufvudsak en
öfverblick at’ filosofiens utvecklingshistoria, men upprepar tillika naturligt
nog mycket af det som redan sagts i "judicium". Äfven han
betonar, att sanningen är tveggehanda, den ena den som i det heliga
ordet uppenbaras ocb som hvarje kristen anammar, vai-e sig den
kommer öfverens med hans förstånd eller icke, såsom ock Cartesius
gjorde, den andra den som ligger förborgad i naturen, i hvilken
forskningen måste vara fri, ty därförutan kan ingen vetenskap gifvas.
Hvad hade också denna vetenskap icke gifvit oss i senare tiders
upptäckter, om hvilka forntiden ej ens drömt. Att där följa
Aristoteles vore en orimlighet, och dennes efterföljare hade med sina
subtiliteter och abstraktioner än värre intrasslat naturvetenskapen
och på samma gång teologien. Med rätta måste en hvar undra på
de ordaformer, som nu voro i flor bland lutherska peripatetici. såsom
corporeitas, liæcceitas etc. Om Sankt Paulus själf stode upp af de
döda, skulle han icke förmå att uttyda dem, och de voro vida
svårare att utgrunda än hans egna ord. Därför liade redan Luther
riktigt sagt: "qui in Aristotele vult philosophari, hunc prius oportet
iii Christo bene stultificari".
Vid sidan af fakultetens utlåtanden aflämnade Bilberg, med den
rätt som konungens bref af d. 8 Dec. gaf hvarje enskild professor,
ett eget skarpt och djärft "oförgripeligit betänkande".1 Som
prästerskapet, heter det i detta, icke behagat specificera sina anklagelser,
synes detta honom tala för, att det mycket litet kände till Cartesii
filosofi. Denna gåfve ingenting på kredit utan fordrade bevis, hvilket
1 Tryckt i Brings samling s. 110—127.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
