Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
senare icke vore i papisternas smak, emedan deras philosophia
scholastica var ämnad att afhålla folk från den heliga skrift ocli
all grundlig vetenskaplig forskning. Tvenne motiv funnos tor de
protestantiska teologernas motstånd mot den nya filosofien. Det ena
var att de inbillade sig, att de i besittning af den gamla skulle
kunna lättare slå sina motståndare med deras egna vapen, sedan de
öfvat sig i dessas bruk, men dessa vapen voro dåliga. Det andra
var den hos alla, enkannerligen hos de lärda, vanliga företeelsen
att ogärna se något nytt, af fruktan för att därmed se det gamla
kastas under bordet och sig själfva hållna för "gamla krasslare".
Naturligtvis måste det kosta på en gammal professor, som i tjugu
år dikterat Aristoteles, att se en ung Cartesian komma och hålla all
hans vishet för bara lappri, ej heller kunde det vara angenämt för
den grånade läraren att ånyo sätta sig pä skolans bänk. Därpå
försvarar Bilberg modigt det Cartesianska tvillet och visar, att det
icke har något att göra ined en flack scepticism, förfarandet är
detsamma som domarens, hvilken fordrar fri bevispröfning, i
djupet är det icke annat än Pauli ord: omnia probate, quod bonum est
retinete. Må teologerna med full rätt försvara sina symboliska
böcker, men lämna öfriga vetenskaper i fred. Teologi och filosofi
äro skilda saker, den som är teolog, är icke därför filosof, och vill
han förstå filosofien, måste han gå till dess principer.
Naturvetenskapen är icke behöflig för en teolog och har själf ej något med
teologien att beställa, ty, tillägger ban, hvart toge det vägen, om
naturvetenskapen skulle tillämpas på dogmerna, såsom
treenighets-läran, altarets sakrament etc. Och om Aristoteles logik vore
nödvändig för en präst, skulle aposteln Paulus m. fi., hvilka aldrig läst
Aristoteles Organon, stå sig slätt. Han slutar dristigt med att säga,
att då inga bevis framlagts för beskyllningarna mot universitetet,
måste det gå, som det heter: Actore 11011 probante reus absolvitur.
Den medicinska fakultetens betänkande var troligen uppsatt af
Drossander, ehuru Rudbeck tydligen ock däri taget del.1 Där
betonas, att lika litet som man hyllar det nya för nyhetens skull, lika
litet förkastar man det gamla för ålderns skull. I och för sig kan
nyheten ej vara något fel, endast sådana noviteter äro att förkasta,
som gå mot Guds och öfverhetens befallningar, men där finnas ock
de, som äro till nytta för land och rike. Och det gifves en
utvecklingens lag likaväl för vetenskapen som för den enskilda människan,
hvilken ju blir klokare med åren. Man behöfver icke sucka öfver,
att på det viset intet blir säkert och stadigt i naturfilosofien; dess
1 Odateradt original i K. ark. .Tag har något vidlyftigare redogjort
for dess innehåll i inledningen till Bref at’ O. K. s. 193 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
