Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
fält är oändligt och dess föremål förvandling underkastadt, därför
måste äfven dess kunskap blifva det. Det är af denna anledning
som eftervärlden så ofta föreställer sig, att dess företrädare varit
skumögda. Egentligen är det dock blott den mänskliga
uppfattningen ocb dess uttryck som ändras, vetenskapens verkliga lagar gälla
för alla tider och låta sig icke rubbas. Att Cartesii åsikter varit
angripna och förföljda, bevisar i och för sig ingenting om deras
beskaffenhet, ty för det ödet hafva alla nya åsikter varit utsatta vid
deras första framträdande, och man ser för öfrigt, huru
Cartesianismen omsider gör sitt segertåg genom världen. De anklagelser
som hos oss på 1660-talet framställdes mot densamma, voro
grundade "på slätta fundament". Ett kraftigt bevis för den nya
filosofiens öfverlägsenhet öfver den gamla vore otvifvelaktigt att finna i
den starka utveckling, som konster ocb vetenskaper med just dess
stöd tagit på senare tider, och detta äfven hos oss. Mot
prästerskapets fordran, att fysikern skall vara väl förfaren i den
peripatetiska filosofien invändes, att visserligen kan all kunskap vara god,
men att af den aristoteliska filosofien har fysikern ingen nytta, ty
hans vetenskap har naturen till föremål "och drifves ej blott ratione,
utan ock experientia". Men om naturen hade Aristoteles icke stor
kännedom, utan att man därför ville på något sätt nedsätta hans
förtjänster i öfrigt, ty på hans tid funnos hvarken kemi eller
anatomi, än mindre de vetenskapliga instrumenter, såsom tuber och
mikroskoper, hvilka nu vore för forskaren oundgängliga. För öfrigt
hade hans efterträdare i naturfilosofien ingalunda trädt i hans
fotspår, utan odlat allena sådant, som ingen upplysning gåfve i
naturen. Mot dessa gjordes följande utfall, som säkerligen flutit ur
Olof Rudbecks penna: "Ehuru corrupt philosophia naturalis den
tiden fanns, så var dock få, som ville gå därifrån, ty hon gaf sina
philosophis stort anseende, i det de sådant profiterade [d. v. s. [-föreläste],-] {+före-
läste],+} som ingen kunde begripa, hvarför de ock admirerades.
Därtill med kunde bon utan någon särdeles möda läras, i det man
allenast uied en distinktion, ja med ett ord fast många svårigheter
resolverade, intet svärtades händerna af kål i chymien, intet fick
man ryggvärk att inqvirera örters, metallers och mineralers natur,
intet försvagades magen af anatomier, ej heller ögonen af
nattvakande att observera stjärnornas egenskaper etc., utan i vann stuga
uppdikta ord och distinktioner det gjorde då mannen lärd, och hölls
den lärdast, som mest subtiliteter uppspinna kunde." Därpå skildras
fyndigt, huru det just varit med den gamla filosofiens tillhjälp, som
teologerna gjort människofunder lika med den heliga skrift och som
påfvedömet hållit världen fängslad i sitt mörker. Det har förföljt
Ups. Unio. Mtl. II, i. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
