Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
kanslern, såsom lämpliga personer för en dylik professur, magistrarna
Nicolaus Bergius och Johannes Salenius.1
Erik Benzelius, nyss utnämd till biskop i Strängnäs, hade dagen
förut, d. 13 Maj, insändt ett eget vidlyftigt betänkande, som gick i
samma tonart soiii fakultetens, ehuru det än starkare angrep själfva
Cartesianismen. Han satte i fråga, om det ljus, som den nya
filosofien gifvit i naturliga ting, kunde ersätta den skada, som ungdomen
toge af obekantskapen med den gamla, som vore omistlig i teologien
och andra studier. Det vore ingen dygd hos en filosof, att ban var
svår att förstå, som fallet var med Cartesius. En bel hop
förgripliga satser i dennes skrifter anfördes, och summan af kritiken
blef, att det icke gick an att säga: "philosophice hor scio,
theo-logice hoc ipsum credo’. Äfven P. Rudbeckius, som dock
undertecknat fakultetens betänkande, insände ett eget af vida moderatare
syftning, sannolikt har ban låtit sig påverka af den store brodern
Olof.2 "
Man skulle väl kunnat vänta, att en stridsfråga, som väckt så
stort uppseende och i hvilken det inflytelserika prästerskapet så
häftigt ingripit, skulle utan något större uppskof tagits under
behandling af regeringen. Den fick dock hvila i hela tvenne år, innan
den upptogs till lösning. Sannolikt hafva såväl konungen, som de
insiktsfulla statsmän, hvilka hade hans öra, klokt nog tänkt sig, att,
lösningen endast kunde vinna på, att den uppjagade stämningen fick
tid att lägga sig. Kanske bar man ock funnit riktigt, att då frågan
väckts under en riksdag, det borde få anstå med afgörandet, tills
en ny riksdag samlats. Detta har ej alldeles varit i
öfverensstämmelse med önskningarna hos de nya åsikternas förfäktare, som fruktade
för det tryck som det, samlade ståndet kunde utöfva på afgörandet.3
Men det skedde så, och frågan upptogs, när riksdagen sammanträdt
år 1689. D. 19 Februari detta år anmodade konungen universitetet
att insända två i den Cartesianska filosofien erfarna män för att
öfverlägga med prästerskapet i tvistefrågan, och tre dagar senare
utsåg konsistoriet sina två starkaste Cartesianer, Bilberg och Dros-
1 Original i R. ark. undertecknadt af J. Micrander, 1’. Rudbeckius, 1’.
Holm och H. Schiitz.
3 Benzelii betänkande är tryckt hos H. Afzelius: K. Benzelius etc. 1.
1897, s. 8G—91; Rudbeckii skrift Unns in originali i R. ark.
3 Drossander skref 8 Dec. 1(188 till S. Akerhjelm, att han förnummit,
att tvisten skulle afgöras nu, medan Abobiskopen var i Stockholm. Han
fann detta önskligt, tv om riksdag, soin det förljöds, snart tillstundade,
kunde hela prästerskapet, där lägga sig i saken och åstadkomma nya
svårigheter. (Vet. ak. Bilil., Bergianska brefsaml. 1. s. 96).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
