- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
280

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

so

af den filosofiska fakulteten sutto där, så visade detta blott den
tjockaste okunnighet i slutledningskonsten, som han icke väntat sig
bos så lärde män: redan barnen i skolan kände satsen i Aristoteles
logik: "unius propositio non est alterius exclusio". Hans motståndare
hade äfven behagat döma om hans studier och påstå, att de icke kände
annat prof på hans teologiska insikter, än att deras fakultet en gång
underkänt honom. På samma sätt kunde ju ock bevisas, att ban
icke förstode något i matematik, efter ban vid sagda tidepunkt ej
heller kunde demonstrera triangelns natur, och dock vore han nu
sedan nio år tillbaka professor i ämnet och torde hvarje år på
undervisningen hafva användt mera tid, än alla herrar teologer
sammanlagdt. Och icke heller torde dessa redan i sin första ungdom
varit några consummati theologi, hvilket man kunde än säkrare
sluta däraf, att man nu icke förmärkt, att de vid mognad ålder
låtit några märkliga ting se dagens ljus. Det kunde viil vara
möjligt, att de icke sett några prof af honom på teologiska insikter,
men häröfver vore mindre att undra, då han såsom filosofie professor
icke hade att göra intrång på andras område, å sin sida hade han
icke heller sett några offentliga prof af deras verksamhet. Att de
icke kunnat votera på honom för hans licentia philosophandi, vore
honom lika kärt, dock ville ban säga dem, att ban aldrig lärt något
som strede mot skriften eller de symboliska böckerna, och det vore
på tiden att få höra, Ii vilka skadliga noviteter de hade att anmärka
hos den nya filosofien, ty hvad som hittills förebragts vore
längesedan af andra vederlagdt. Deras personliga utfall mot hans voturn
såsom varande ett upptåg, ett förargligt väsende m. m. ansåge han
vara under sin värdighet att besvara, de hade mera anstått
lag-vrängande advokater [rabulæ], än hederliga män i det andliga ståndet.

Olof Rudbecks förklaring1 var skarp utan att vara stötande,
och hans originella humor framlyser nästan på hvarje rad. Vid sitt
votum, sade han, hade han visserligen först tänkt på de e. ord.
teologie professorerna Ljung och Nezzelius, men ehuru de nog voro
både lärde och gudfruktige män, voro de ej så synnerligen starka i
de orientaliska språken, deras utförsgåfvor voro svaga och Ljungs
studier väl färska. Han hade därför röstat på Bilberg såsom dem
vida öfverlägsen. Nu hade man mot denne anmärkt, att ban väl
opponerat på teologiska afhandlingar, men icke presiderat för dylika.
Det senare, säger Rudbeck skämtsamt, stode dock att hjälpa på
följande sätt. Schütz och Micrander kunde ju presidera för någon

1 Tryckt i Bref af O. K. s. 326. Rudbecks ocli Bilbergs odaterade
förklaringar ha afgått d. 10 Nov. (se nedan sid. 281 not 2).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free