Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
Aurivillius (som 2 år senare blef lians kollega) för en af denne
utgifven afhandling, som tycktes Lundius träda den kungliga
myndigheten för nära,1 och 1685 hade ban gripit in icke mindre häftigt,
då J. E. Öman antastades för sin gradualafhandling under
Norco-pensis presidium: De Ephoris, som ansetts innehålla lika betänkliga
satser.2 När så d. 14 Mars 1689 riksens ständer uttalat sig om det
brottslig-a i att röra vid det kungliga enväldet och Karl XI följande
dag utfärdat en förklaring, att det måste som crimen læsæ
majes-tatis betraktas, om någon förde anstötliga diskurser om den rätt,
makt och myndighet, som den högste Guden förlänat Sveriges
arf-konungar, var enväldet lagfäst. Och d. 17 påföljande April aflät
konungen en skrifvelse till kanslern med befallning att underrätta
universitetet om det som vid riksdagen beslutits, så att lärarne i sin
undervisning ställde sig detta till efterrättelse och betoge ungdomen
alla hittills inritade irriga meningar. Kanslern skyndade att
öfver-sända till universitetet själfva det kungliga originalbref ban mottagit
och att ytterligare inskärpa vikten af att undervisningen i statsrätt
noga lämpades därefter. Själfva prokanslern infann sig i
konsistoriet vid brefvets uppläsande d. 8 Maj, och till yttermera varning
föredrogs då äfven ständernas nyssnämda kassationsakt af d. 14
Mars. Lundius ställde sig med ifver den gifna ordern till efterrättelse
och begynte föreläsa den nya svenska statsrätten, hvarvid han lade
till grund den sats han två år förut uttalat i sin Zaniolxis, att
statsmakten vore af Gud, om ock folket ägde rätt att välja sig en
konung.3 Och d. 18 Mars 1691 höll han för stipendiaterna en
disputation: De origine majestatis civilis, soiu ban späckade med
bevis från alla tiders och länders författare, hedningar och
kyrkofäder i broderligt sällskap, för att till full evidens bevisa, att
statsmaktens källa var att söka hos Gud allena. Tre dagar senare stod
den märkliga disputation, som ånyo förde den olycklige Castovius
in på skådebanan.
Den 21 Mars 1691 ventilerades, under presidium af professorn i
historia Jakob Arrhenius, en gradualafhandling af västmanlänningen
Olof Spaak: De origine imperii civilis. Arrhenius, gammal rojalist,
hade väl icke ogärna åtagit sig presidiet, men det var första gången
1 Kons. prot. 18 Dec. 1682.
3 Jag återkommer till denna strid i detta bands andra afdelning vid
frågan om »Censuren».
a Se Lundii bref t. kanslern 14 April 1691 (kopia, Ups. Bibi., Palmskölds
saml. VI, T. 12, s. 619). I sitt installationsprogram 10 Juni 1689 för J.
Schwede gör Lundius ett väldigt anfall på alla kättare i statsrätten,
Hob-bes, Herbert, Spinoza och själfve Macchiavelli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
