Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sistoriets sammanträden fort ett så oanständigt buller och stormande,
att ingen annan kunnat komma till ordet, och äfven utkastat
förskräckliga hotelser oin K. Maj:ts straff och onåd. Men Schiitz var
icke sen att uppsöka konungen, och så väl stod den oregerlige
våldsamme mannen hos Karl XI, att denne i bref af 14 Dec. uttalade
sig ganska onådigt om konsistoriets skrifvelse och däremot tillkännagaf
sin fulla tillfredsställelse med de förklaringar, som Schiitz infor
honom afgifvit. Och hela saken, förklarade konungen, finge härvid
hero, det enda som nu återstode att göra vore att indraga alla
åtkomliga exemplar af Castovii afhandling. Denne hade dock icke
flere än fyra att aflämna, då han d. 18 December inkallades för
konsistoriet, för att höra det skarpa konungabrefvet af den 2G
Oktober sig föreläsas.
Härmed var striden utagernd. På valplatsen låg Castovii
vetenskapliga framtid som själfständig forskare förintad. Han blef
visserligen omsider 1702 professor i praktisk filosofi, men var säkerligen
redan då en bruten man, och döden ryckte honom bort följande år.
Den förfärliga hemsökelse, som öfvergick honom 1691, förde till, att
att han aldrig utgaf vidare något eget arbete i filosofi, och att de
disputationer af andra, för hvilka han presiderade, blefvo af det
harmlösaste innehåll. Under den närmast följande tiden har han
helt naturligt varit en misstänkt person i teologernas ögon. Då en
af dem, den något moderatare P. Rudbeckius, 1693 antog honom
till respondent för sin disputation. "De descensu Christi in inferos",
ville hans nykomne kollega i fakulteten, Jesper Svedberg, icke vara
med därom, efter Castovii "ortodoxie belt osäker vore".1 Så
ömtåligt var minnet af striden, att då TJpmarck 1701 talade vid
Castovii bår, yttrade han helt kort om detta afgörande skede i dennes
lif, att han framgått "per ignes snppositos cineri doloso", och att
det vore tryggast att lämna åt glömskan de våldsamma och kanske
af partianda uppväckta händelser, som passerat i samband med
denna märkliga disputation.
Samtidigt med denna strid, som förmörkade Castovii
lefnadsbana, gick en annan, i hvilken teologerna lyckades med ej mindre
framgång tillfoga sin mest hatade fiende, Johan Bilberg, ett kännbart
nederlag. De kunde aldrig förlåta honom, att han blifvit inträngd
i fakulteten mot deras vilja, och de gjoi’de honom lifvet där så
surt som möjligt. Bittrast af allt för Bilberg var, att de lyckades
hindra hvarje hans försök att genom en teologisk disputation visa
sina insikter på detta område. Det var dem en ljuf hämd och för
1 Anf. st, (1. IG Juni 1693.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
