- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
295

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

295

teten var icke sen att inskrida ocli lyckades iifven att få henne
undertryckt. 1

Detta Bilbergs arbete måste djupt uppreta lians kolleger, t)’
eburu det visserligen egentligen gick ut på att frigöra teologien från
den skolastiska dräkt, hvari hon var inväfd ocli återföra henne till
skriften sona sin källa, hvarutinnan, som ban riktigt påpekade,
Luther varit lians föregångare, kunde detta ju ej ske utan en
vidräkning med teologiens föråldrade, för lians ovänner så kära termer;
ocli likaså ansåg ban nödigt, just för utrensning af alla skolastiska
rester, att uppdraga gränserna mellan teologisk ocli filosofisk
forskning, hvarmed ban genast var inne på det principiella spörsmål, soui
nyss satt allt i eld och lågor. Huru rätt ban än kunde hafva, måste
ban bringa kollegerna i harnesk genom att drifva med deras försök
alt på teologisk väg gifva en fysiskt tillfredsställande förklaring af
den Mosaiska skapelsehistorien och genom upprepande af sin skolas
välkända uttalande, att liksom teologiska satser vore i filosofien
hvarken sanna eller falska, så gällde detsamma inom teologien om
filosofiska satser, motsägelserna inom teologien kunde endast ur det
heliga ordet själft förklaras. Och ändock skorrade nog dylika
principuttalanden vida mindre illa i lians ovänners öron, än hans
djärf-liet att tala om skolastikens svulst och dess för sundt förstånd
ofattliga termer samt att beklaga, att äfven män, som voro om kyrkan
högt förtjänta, dock i de böcker, som ungdomen skulle slita, använde
sådana klunsiga termer soiu "Aseitas, indamnabilitas passiva" etc.
Den 1 April skulle disputationen ventileras, den hade en god tid
förut varit i dekani händer och ingen anmärkning hade afhörts från
fakultetens sida, men denna hade sin plan färdig att upptaga den
välkända, alltid med framgång krönta metoden att, med förbigående
af den väg konstitutionerna utstakade, gå direkt till högre
myndighet och lysa sina motståndare i bann. Kvällen före ventilationen
inlämnade Schütz och Micrander hos prokanslern en begäran att få
disputationen inhiberad,2 och denne gaf, säkerligen ej ogärna, sitt
samtycke. Förgäfves beklagade sig Bilberg högt i
konsistoriesessionen påföljande dag; detta kunde ingenting åtgöra, då motparterna
ej infunnit sig till sammanträdet, och än mindre sedan det blifvit

1 Jag l.iinvisar för det följande till O. A. Knös grundliga redogörelse
i sin Historiola lit. poetarum W. Gothia.- lat. s. 1)1 ff. Själfva aktstyckena
liar jag äfven, såvidt möjligt, sökt utnyttja.

’ Samtida kopia i K. Bilil. »Strödda handlingar rör. universitet och
skolor», folio. Fakultetens inkast mot Bilbergs disputation, daterade 21 April
1(591, finnas i kopia i Ups. Bibi, Palmskölds saml., XV T. 2, s. 501.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free