- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
296

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8

bekant, att Schutz och Micrander dragit saken inför K. Maj:t själf.1
Bilberg saknade ej heller andra fiender, mindre starka, men lika
ilskna. Dit hörde Pomeranarn Martin Schiitte, som nu begifvit sig
till Upsala, där han följande år blef teologie adjunkt, en man som
i ortodox fanatism nästan intog första rummet under dessa och
följande år. Han tillät sig att sammanskrifva ett hetsigt angrepp på
Bilbergs afhandling, och när denne något högdraget lät honom veta.
att han ansåg under sin värdighet att befatta sig med hvad småfolk
tänkte, gaf Schiitte ett ganska oförskämdt svar.-

Konungen hänsköt saken d. 8 Maj till ärkebiskopen tued
uppdrag att söka bilägga tvisten och, om detta icke lyckades, låta
au-griparne uppsätta sina anmärkningar och Bilberg däröfver afgifva
förklaring, hvarefter en kommission skulle nedsättas i saken.
Ärkebiskop Svebilius sammankallade fakultetens både ordinarie och extra
ordinarie professorer till en konferens, i hvilken Bilberg flera dagar
å rad grundligen examinerades, och man slutligen, säkerligen under
stark påtryckning af Svebilius, kom till en slags förlikning. En
transaktionsskrift upprättades d. 30 Juni och undertecknades såväl
af Bilberg, som af ärkebiskopen, samt fakultetens tre öfriga
ordinarie och tre e. ordinarie professorer.3 1 själfva -verket var den
på visst sätt en återkallulse från Bilbergs sida, och han fick utlofva,
att framdeles konformera sig med den ortodoxa teologien och följa
den här brukliga metoden. Förnöjd inberättade Svebilius utgången
till konungen, hvilken därpå d. 13 Juli resolverade, att ventilationen
af Bilbergs afhandling skulle inställas.’1

Lifvet i teologiska fakulteten blef Bilberg slutligen odrägligt.
Han skildrar det själf i bref till den ryktbare Erik Dalberg med
orden: "Sedan jag kom till theologos, hafver jag bland det folket
njutit ingen frid och det mest för den commission in causa
philosophiae Cartesianæ, uti hvilken jag var befalld att sitta emot några
biskopar och facultatem theologicam vid sista riksdag i Stockholm,
hvilka därför, så länge de lefva, lära draga hat emot mig ocli söka
mig ruinera." D Under sådant förhållande var ej underligt, om Karl

1 Schiitz och Micrander till K. Maj:t 1 Maj 1691 (orig. R. ark.).

3 Schüttes Annotationes, Bilbergs bref till Schiitte 21 Maj och dennes
svar d. 22 finnas i Ups. Bibi. T. 80. I Schüttes morska svar heter det:
Noli spernere quid ruinuta gens mnssitet, quia Paulus ctocet, Deum ejus
inprimis opera uti.»

3 Transnktionsskriften iir bilagd ärkebiskopens bref till K. Maj:t <1. K
Juli. De tre e. o. professorerna voro O. Nezzelius, E. Ljung och I. Kolmodin.

4 Uttrycket i kungliga brefvet är högst oklart, men måste fattas som
en inhibition af ventileringen.

5 Bilberg t. K. Dalberg 29 Nov. 1(392 (Vet. akad. Bibi., Bergianska
brol’-saml. Bd. 2.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free