Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
Svedberg förtröttades icke och följande år förmådde han konsistoriet
att ånyo upptaga alla dessa frågor och uppdraga åt honom att föra
dess talan inför kansler och konung. Hans energi och inflytande
synes däraf, att d. 29 Mars 1694 inlämnade han sitt memorial hos
kanslern, och redan d. 2 April föll den kungliga resolutionen.1 Denna
visade välvilja, men lät ock i många punkter veta, att K. Maj:t icke
afgjorde viktiga mål, utan att först infordra yttrande af vederbörande.
Svedberg hade anhållit, att till förbättrande af universitetets ekonomi
det skulle tillåtas detsamma att af sina bönder upptaga deras
persedlar in natura eller åtminstone få dem lösta i penningar efter
gällande markegång, ban försäkrade att i så fall skulle man icke längre
behöfva besvära K. Maj:t med eftergifter å kronans fordringar eller
anslag för täckande af bristen. Detta förslag, som skulle bragt
bönderna i ett säkerligen svårt beroende af universitetet, kan
knappast hafva varit i Karls smak; hans svar blef också, att han först
ville hafva klar uppgift rörande universitetets inkomster och utgifter,
och sedan se den på grund häraf formerade stat, hvars utarbetande
ban anbefallt;8 sedan kunde man taga det framlagda förslaget i
öfvervägande. Däremot fastställde han det riktigt tänkta förslag, som
Svedberg framlagt rörande vården af de medel, soui inflöto hos
rektorerna, dels från studenterna till den s. k. fiscus studiosorum dels
från alla befordrade, från nyinskrifna studenter och från promoti,
hvilka genom kungabrefvet af 2 Juli 1692 fått sig ålagt att erlägga
afgift till biblioteket; kontrollen öfver dessa medel hade hittills
varit otillfredsställande och rektorerna sölat med redovisningen.
Mera tvetydigt lät svaret på den anhållan Svedberg gjort, att
fysiken skulle öfverflyttas till den filosofiska fakulteten och att det
icke skulle tillåtas en professor att sine discrimine föreläsa eller
disputera i det som icke angick hans professur, ty häri resolverade
konungen, att i den saken redan funnos kungliga ordningar att rätta
sig efter, och att om ännu något funnes, som tarfvade ny ordning,
så ägde konsistoriet att härom öfverlägga med kanslern och därpå
inkomma med sitt förslag. Svedbergs önskan att få några bättre
stipendiatplatser tillskapade, för att med deras hjälp uppdraga en
reserv af skickliga lärare utöfver hvad adjunkturerna medgåfvo,
besvarades med, att i de fall, där universitetet namngåfve personer,
1 Svedbergs memorial af 29 Mars 1694, som nästan ordagrant upptog
hans redogörelse af 30 Maj 1693 ti’l kanslern finns liksom redogörelsen i
R. ark.; konungens svar at’ 2 April, orig. i Kons. arkiv.
5 K. Maj:t hade redan d. 8 Nov. 1693 infordrat från konsistoriet nödiga
upplysningar, för att kunna för Upsala och öfriga uuiversitet fastställa
nya stater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
