Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
emellertid kanslern d. 16 Augusti om hvad som framkommit under
rannsakningen och förklarade, att den, utan närmare kännedom om
hans bref och diskurser, icke kunde göra något vidare åt saken.
K. Maj:t remitterade nu målet till L. Molin, för att höra livad
han kunde upplysa i saken, och d. 12 Oktober afgaf denne sitt
yttrande.1 Detta var ej riktigt fördelaktigt för Esberg, ty Molin
angaf, att denne fällt yttranden, som haft tämlig smak af den
påfviska läran, och det i viktiga stycken, som mäkta nära rörde
grundvalarna för kyrkans tro, hvarpå ban anförde flera bevis. Han
tilltrodde sig dock icke att afgöra, oiu Esberg menat allvar eller,
som denne nu påstod, talat skämtvis och exercitii gratia, men han
hade dock det intrycket, att denne skattat den romerska kyrkan i
många stycken, om ej bättre, så dock lika god som den lutherska,
och ban hade äfven därför då varnat honom. K. Maj:t sände
Molinsskrift till kanslern d. 9 December med befallning, att däraf gifva
det akademiska konsistoriet del och tillika inhämta dess yttrande,
hvem det ville föreslå till den orientaliska professuren, och kanslern
fullgjorde uppdraget d. 17 December. Konsistoriet remitterade
frågan om Esbergs renlärighet till teologiska fakulteten, men ansåg
sig icke behöfva, i afvaktan på dess utlåtande, uppskjuta
förslagsfrågan, efter kungliga brefvet af d. 9 Dec. tycktes drifva på den
saken. Häri låg en gifven fara för Esberg, som icke gärna kunde
komma i fråga, förr än han friats från misstankarna, och ban
utverkade sig äfven hos kanslern ett bref af 7 Januari 1696, att
renlärighetsfrågan skulle upptagas först, såsom K. Maj:ts bref,
rätteligen förstådt, tycktes gifva vid handen. I Upsala var man dock
icke af samma mening. I konsistoriesessioneu d. 14 Januari
aflämnade filosofiska fakulteten nytt förslag till professuren, å hvilket
Johan Palmroot var uppförd, Esberg åter utesluten, eftersom
teologiska fakulteten ännu icke yttrat sig i renlärighetsfrågan.
Konsistoriet åter gjorde ett slags försök, som det tyckes pro forma, att
utröna, huru det förhöll sig med de misstänkta diskurser som Esberg
fört. För detta ändamål samlades det följande dag och anställde
med honom ett längre förhör, men skred omedelbart därpå till
uppsättande af förslag, hvarå det i likhet med filosofiska fakulteten
nu uppförde Palmroot.2 Härom underrättade det kanslern d. 17
ser visserligen saken misstänkt ut, ty där begär Esberg få låna 300 scudi
för att bli fri från sina skulder och lofvar därpå öfvergå till romerska
kyrkan.
1 Ivopia i lllos. fak.s arkiv (införd bland dess konungabref 1672—1785).
1 Det är svårt att se, hvad konsistoriet afsett med förhöret, då man
sedan finner, att det säger, att det icke velat uttala sig i fråga om Esbergs
renlärighet, efter teologiska fakulteten förbehållit sig att framdeles under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
