Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
vägrat Esberg rätten, dock i svaret till kanslern d. 9 Juli förklarade, att
det visserligen vore stadgadt, att sökande till professur skulle
disputera utan preses, men att i föreliggande fall det icke kunde
afgöra, om de disputationer, som utrikes Stipendiater hade sig af
K. Maj:t ålagdt att hålla, också kunde gälla som prof för professur,
hvarför det fann säkrast att härom afvakta K. Maj:t förklaring.
Något spår af en sådan förklaring finnes visserligen icke, men
Esberg synes ändock hafva disputerat utan preses, hvaraf man torde
kunna sluta, att kanslern, stödd på konsistoriets bref, har i alla fall
lyckats hos K. Maj:t utverka presidierätt åt Esberg.1 Det båtade
dock hans sak föga, ty Palmroot, som detta år både ventilerat under
eget presidium en afhandling i orientalisk filologi (tydligen för
professuren) och därpå under Olderman som preses försvarat en
teologisk afhandling för att fullgöra sin stipendiatskyldighet,8 blef
af K. Maj:t d. 10 Oktober 1696 utnämd till Liljeblads efterträdare.
Esberg blef dock ej heller lottlös, ty två år senare d. 8 Febr. 1698
blef han professor i grekiska efter Johan Salenius, och allt det forna
bråket om hans renlärighet hindrade ej, att han d. 23 Juli 1703
befordrades till teologie professor och sedan d. 21 April 1711 till
superintendent på Gotland.
Under nu skildrade utnämningshistoria och i anledning af
densamma uppsprang en konflikt inom konsistoriet, i sig utan större
betydenhet, men belysande för konsistorielifvets former och ej minst
för karaktären hos dess anstiftare, professor Anders Goeding. Denne,
som det tyckes, ej synnerligen begåfvade, men af själfkärlek
uppblåste man hade ett högt begrepp om sin ställning på den grund,
att han var måg åt den lysande gamle Olof Rudbeck, hvars
språkrör han var uti konsistoriet, sedan svärfadern d. 11 Januari 1691
fått öfverlämna sin professorsplats åt sonen Olof Rudbeck d. y. I
den nyss utkämpade striden om den orientaliska professuren hade
han på grund af släktskapen med Esberg3 sökt att på alla upp-
1 Saken itr högst dunkel. Min slutsats hvilar pà följande grunder.
Esbergs afhandling under eget presidium är daterad 1G96 i Maj, utan dag.
Och man får väl antaga, att den verkligen blifvit ventilerad, då
handlingarne icke omtala något förbud, ehuru ventilationen naturligen icke skett
i Maj, utan senare. Rudbecks, kanslerns och konsistoriets ofvan omtalda
skrifvelser hafva ingen mening, om de ej afsett att bereda väg för Esberg
att disputera utan preses. — Teologiska fakultetens protokoll tiga alldeles
efter 7 April.
* Palmroot ventilerade under eget presidium d. !i Maj 1G9G >Ii. Isaci
Abarbanelis Commentarius in Jonæ Cap. 1 X 2», och d. 12 Sept. försvarade
ban under Olderman sin afhandling »De sacra coena».
" Esbergs och Goedings hustrur voro kusiner, i det Olof Rudbeck d. ä.
och Carl Lundius voro gifta med Upsalaborgmästaren Lohrmans döttrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
