Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Olireclit fick sålunda behålla sin professur och lian förvärfvade
sig konungens aktning i ej ringa grad, såsom synes däraf, att denne
d. 10 Maj 1(592 gaf honom i uppdrag att författa en historia öfver
sin regeringstid1 och fyra dagar senare lade till hans professur
150 tunnor spannmål årligen som ersättning för en motsvarande
inkomst, hvilken innehafvaren gått förlustig genom reduktionen af
Skytteska friherreskapet Duderhoff i Ingermanland.2 Och när Obrecht
d. 23 Nov. 1694 utnämdes till bibliotekarie efter N.
Wolf-Stjern-berg, medgaf konungen honom genom bref af 7 följande December
att tillika behålla den Skytteanska professuren. Men då han 1697
kallades till sekreterare i K. Maj:ts kansli för tyska ärenden, blef
professuren naturligen ledig och ett föremål för fleres spekulationer.
Bland dessa var professor Torsten Rudéen i Abo, som anmälde sig
direkt hos konungen såväl till skytteanska professuren som till den
i etik, hvilken blifvit ledig genom Joh. Schvedes död d. 27 Juni
1697. Den 9 Sept. lät ock K. Maj:t kanslern veta, att Rudéen
borde ihågkommas vid förslagssättningen i konsistoriet till endera
af de bägge professurerna. Kanslern, som bättre kände
förhållandet med Skytteanska platsens patronella natur och för öfrigt af
Obrecht därom fått påminelse,3 upplyste då regeringen i bref af
6 Okt., att konsistoriet icke ägde uppsätta förslag till denna plats,
och K. Maj:t erkände riktigheten häraf i sitt svar af d. 8 Oktober.
Huruvida Rudéen åtgjorde något vidare för att hos patronus vinna
sitt mål, har jag mig ej bekant; säkert är, att ban icke fick en
enda röst, då förslaget till professuren i etik uppsattes d. 5 Okt. 1697.
En ny och förut alldeles okänd spekulant till platsen framträdde
snart därefter i en tysk magister, Johan Casper Haferung.1 Han
hade dock lika liten framgång som Rudéen, och för den snöpliga
utgång som hans försök erhöll, hade ban till ej ringa grad sig själf
att tacka. Huru mannen kommit på den idén att söka åtkomma
den ansedda Skytteanska professuren och om han möjligen haft
någon förbindelse med stiftelsens patronus, grefve Göran Gyllenstjerna
som kunnat väcka hans förhoppningar, är mig ej bekant. Det var
1 Brefvet är tryckt i Loenboins handlingar t. Karl XI:s hist., 5 s. 174.
- Enligt Karl Xl:s bref till kanslern 24 April 1(305 och konsistoriets
bref till ombudsrådet S. Oronhjelm 22 Jan. 1717. Obrecht fick dessutom
800 tunnor i ett för allt för hvad ban under de föregående åren umburit.
" Obrecht t. Kanslern 28 Sept. l<i!)7 i Skytteanska professurens arkiv.
4 Haferung var född 16(19, blef filos, magister i Wittenberg 16!I2, gick
till Sverige som informator för brukspatron Anton von lioijs söner,
återvände till Tyskland efter fyra års vistelse i Sverige och blef slutligen 1726
ord. teologie professor i Wittenberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
