Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
honom kanske nog, att lian under sin vistelse i Stockholm1 fått
höra, att tyskar hitintills alltid kallats till platsens innehafvare. Han
infann sig i Upsala i Januari 1698 och lät inskrifva sig och sina
elever vid universitetet, hvarpå han af filosofiska fakulteten
utverkade sig tillstånd att disputera för en afhandling under professor
A. Goeding samt rättighet att sedan uppträda som preses för egen
disputation. Den förra gick af stapeln d. 19 Fehr. 1698, och tvenne
andra under hans eget presidium d. 30 Mars. Afhandlingarna voro
af halft filosofisk, halft teologisk natur och synas mig icke vittna
vare sig om tankeskärpa eller större vetenskapliga insikter, och
•obegripligt är, att författaren kunnat föreställa sig, att dylika
arbeten kunnat anbefalla honom till en lärostol i politik och
vältalighet. Värst af allt för honom var, att han vid ventilationen d. 30
Mars af den senare afhandlingen "De conscientia" råkade ut för en
skarp opposition, emedan han tillåtit sig skilja mellan conscientia
certa ocli conscientia probabilis och sagt, att ur den förra härledde
sig guds dyrkan, men ur den senare lydnaden för regenten. Det
senare påståendet tycktes enväldets män vara en betänklig sak,
stridande mot både gudomlig och mänsklig lag, och såväl teologen
Jesper Svedberg, som juristen E. Aurivillius och äfven den mera
obetydlige filosofen A. Goeding gingo skarpt åt författaren.2 Men
det, berättas ock, att filosofie adjunkten Johan Upmarck uppträdt
och grundligen nedgjort den lärde tysken.8 Möjligen gjorde sig
Upmarck redan då förhoppning om platsen och fann nödigt att röja
medtäflaren ur vägen. För Haferung var all utsikt till platsen
försvunnen redan i och med det, att han uttalat satser, som ur
enväldets synpunkt syntes eftertänkliga, men det stannade ej därvid, han
skulle ock androm till varnagel näpsas. I konsistoriets session d.
31 Mars, dagen efter ventilationen, framhöll juristen Karl Lundius,
då tjänstgörande rektor, huruledes Haferung förbrutit sig genom
farliga yttranden, och konsistoriet beslöt, att denne .-kulle offentligen
återkalla sina meningar. Härtill befanns han emellertid ej villig,
och konsistoriet beslöt då, att indraga alla åtkomliga exemplar af
disputationen samt anslå ett offentligt program, hvari en
förkastelsedom öfver Haferungs irriga åsikter skulle uttalas. Häröfver
inhämtade man dock först kanslerns tanke, och ban gillade fullkom-
1 Han fick parentern på riddarhuset i anledning at Karl XI.s död,
och förre professorn G. Peringer-Liljeblad utfärdade därom program d. 2
Dec. 1G!)7.
a Kons. prot. 31 Mars 1G9S.
3 Uppgift i Collectio Gjörwelliana 1781 s. ’JO.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
