Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
ligt åtgärden.1 Härpå utfärdades d. 2!) Maj ett program af Lundins,
i hvilket denne med skärpa häfdade envåldsmaktens gudomliga
ursprung. Tillika varnade han dock ungdomen för att visa främlingen
någon bitterhet genom att förfölja honom med "famosi libelli".
Ungdomen har viil tagit den uppburne Upmarcks parti mot den
pedantiske utlänningen, svårligen har den varit så hänförd af satsen
om enväldets gudomliga ursprung, att den tagit illa vid sig af
några spekulativa anlopp mot densamma.
Utsikten för Upmarck till platsen syntes nu alldeles klar;
konsistoriet hade gifvit honom sitt förord bos patronus, Göran
Gyllenstjerna, och denne hade hos K. Maj:t anmält, att ban kallat
Upmarck och begärt kunglig konfirmation å kallelsen.2 Men då K.
Maj:t d. 31 Augusti remitterat Gyllenstiernas skrifvelse till kanslern
för att inhämta hans tanke, reste den gamle Bengt Oxenstjerna
åtskilliga betänkligheter. Han erinrade i sitt utlåtande af d. 15
Oktober, att lagman Sven Ribbing gjorde Gyllenstjerna patronatsrätten
stridig och att den tvisten borde först vara löst, samt framhöll tillika,
att äfven Ribbing hade en egen kandidat i den utmärkte Olof
Hermelin, sedan flere år professor i Dorpt. Vare sig af intresse för
Hermelins person eller okunnighet om Upmarcks begåfning lät ban
förstå, att deri nyss till filosofie adjunkt utnämde unge Upmarck3
knappast motsvarade de fordringar, som Skytte i världen ställt på
platsens innehafvare. Men den gode kanslern nöjde sig icke hiiriued.
Han lät K. Maj:t ock veta, att han hört af Johan Skyttes egen mun,
att denne önskade till platsen se sådana män kallas, som ägde
reputation vid främmande universitet, och helst sådana som voro af
tysk nationalitet, hvilket ju ock bekräftades däraf, att ban och hans
son kallat idel tyskar. Och ehuru han för sin del icke tviflade på,
att det fanns lärda män i Sverige, och ban ju hellre såge, att ett
brödstycke tillfölle en svensk man än en utländsk, så vore det dock
hans skyldighet att påminna om testators afsikt. Men härpå tillät
sig den gamle att säga något, som icke var fullt riktigt och som
säkerligen skorrade i örat på den unge konungen med hans starka
känsla för Sveriges ära. Han antydde nämligen, att erfarenheten
visat, att de vetenskapliga verk som i Sverige utgåfvos hade större
anseende, när de författades af utrikes födda lärde, och att han för
1 Kons. prot. 31 Mars och (5 April 1608, dess bref till kanslern 8 och
12 April, dennes svar d. 3 Maj.
2 Vid Obrechts utnämning 1682 gafs för första gången den kungliga
konfirmation, som sedan iakttagits.
3 Upmarck var född 1664, nämd adjunkt i) Dec. 16%. Hermelin var
född 1658 och 168!) nämd professor i Dorpt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
