Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
sin del trodde, att en tysk man på den Skytteanska lärostolen skulle
kunna med fördel undervisa ungdomen såväl i tyska som i Tysklands
offentliga och enskilda rätt, hvilket vore at’ vikt med hänsyn till
Sveriges tyska besittningar. Han uppgaf ock till sist, att några af
professorerna uttalat sin önskan, att inga nyheter i fråga om
platsen måtte ifrågakomma, utan en utlänning inkallas.1
Härpå följde ett synnerligen onådigt svar af den unge
konungen.8 llan fann patronatsfrågan vara alldeles klar till
Gyllenstiernas förmån. Olikheten mellan Upmarck och Hermelin i afseende
på deras studier lämnade han därhän, men ville dock erinra, att
högre ålder i sig icke bevisade större duglighet eller lärdom,
hvartill komme, att Hermelin allt för väl behöfdes i Dorpt. Upmareks
kompetens vore fullt bevisad genom de berömliga intyg, som både
konsistorium och filosofiska fakulteten gifvit honom. Och därpå
fick den gamle kanslern sig följande skrapa tilldelad i anledning af
sitt förmenande om det riktiga och nyttiga i att en tysk kallades
till platsen. Konungen lämnade i sitt värde hvad kanslern hört af
Johan Skytte själf i den saken, men ville ej lämna oanmärkt, att
Skyttes första val fallit på en svensk man, Simonius, ehuru denne
vid kallelsen befann sig i Lybeck. I hufvudfrågan åter vore K. Maj:b
af den åsikten, att hans "infödde undersåtar, som sig på studier lagt
och länge uppehållit sig vid tyska universiteter, intet lära finnas så
fåkunniga, att de ju någon vetskap om jure germaniæ publico et
privato till ungdomens information skola possidera." Talet om att
några professorer önskade en främling stode i bestämd strid mot
konsistoriets enhälliga förord och särskildt mot filosofiska
fakultetens intyg. Upmarck vore lagligen kallad och borde icke stå
tillbaka för en främling eller tysk, "hvilka", tillägger konungen,
"intet alltid förstå mer än andra".3 Den 14 Nov. 1608 utfärdade
K. Maj:t konfirmation på kallelsen för Upmarck, och följande år
tillförsäkrade han honom om fortsatt åtnjutande af de 150 tunnor
spannmål om året, som 1692 tillagts Obrecht.1
I det onådiga bref, hvarmed Karl XII sålunda undfägnade
kanslern, låg något mera, än ett blott uttryck för det bekanta sakför-
1 Kanslerns koncept i R. arkivet saknar flat,o, men K. Maj:t säger i
svaret af 26 Okt., att kanslerns bref var af »d. 15 hujus».
1 D. 26 Okt. 1698, orig. 11. ark.
s Redan 1675 hade Brunnerus i sitt. betänkande om trolldomsväsendet
uttalat, att. Gud välsignat Sverige med lärda och förståndiga män, så att
det ej behöfde betjäna sig af utlänningar.
4 Detta kungabref af IG Jan. 1699 åberopas i konsistoriets bref 22 Jan
1717 till ombudsrådet S. Cronhjelm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
