Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
utom sin närmsta uppgift äfven måste beherrska filosofien och rle
lärda språken, och det vore en orättvisa, att filosoferna, som icke
blott hade lika goda löner som teologerna, utan ock gcda biinkomster
genom presidier och dekanater, skulle sättas i jämbredd med eller
öfver teologerna; följden häraf måste blifva, att man hädanefter ej
gärna ägnade sig åt de vidlyftigare, kostsammare och dock mindre
inbringande teologiska studierna. Fakulteten fann till sist underligt,
att dess kolleger i dessa farliga och bullersamma tider skulle
upptaga kanslerns dyrbara tid med utsående af dylikt ogräs. L.
Norr-manni namn står under skrifvelsen vid de andras sida;
vetenskapsmannen hade här gått upp i teologen.
De andra fakulteternas yttranden finnas ej i behåll.
Filosofernas uppfattning framlyser dock af en tänkeskrift, som tydligen
stammar från deras krets; den hade i April 1703 fallit i prokanslern
Erik Benzelii hand, och den gamle gaf den harmset titeln: "Några
förmenta skäl att kullkasta rangen bland fakulteterna, uppsatta af
en förmäten och utan besked".1 I denna s. k. förmätna skrift
betonades, att det stundom måste kännas hårdt för en gråhårig
filosofie professor att se sina forna disciplar, ja disciplars disciplar
taga försteget för honom, så fort de trädt in i de högre fakulteterna.
Sådan missaktning måste föda misshällighet, och misshälligheten
återverka på ungdomens respekt för sina lärare. Stadgandet i
konstitutionerna om fakulteternas rang hade tillkommit därigenom, att
dessa i sin tid affattats af professorerna själfva, och teologerna hade
då öfverhanden, hvarjämte filosoferna den tiden fäst mindre vikt
vid saken, efter de ofta befordrades dels till teologiska fakulteten,
dels till statstjänster. Men de lika lönerna för alla och
konstitutionernas ord i fråga om rektorsvalet, att ordo academicus vore
aristo-craticus talade mot rangskillnaden mellan fakulteterna. Trots att
de juridiska och medicinska fakulteternas yttranden uppgifvas hafva
gått i samma riktning som filosofernas,s segrade teologernas mening
å högre ort, att döma däraf, att ingen resolution i önskad riktning
afhördes, utan det förblef vid det gamla i ännu tvenne år, då
rubbning inträdde såsom jag nedan får visa.
Vi komma nu till den andra rangfrågan, och i denna voro
alla ense, efter deri gällde att förskaffa professorerna en hederlig
rang inom ämbetsmannavärlden ocli därmed inom samhället i all-
1 Benzelius säger sig hafva kopierat skriften efter "dess original in
Aprili 1703»; hans kopia finns i K. Bibi., Engeströms saml., B. IX: 1. 36.
- När H. Vallerins d. 24 Maj (se ofvan s. 365 not. 4) insände
fakulteternas yttranden, tyckes han säga, att äfven de två andra funnit
förändringen nyttig och nödig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
