- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
377

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

377

lunda nöjdt, det måtte i förklaringen vädrat en halfbeslöjad
välvilja för pietismen,1 ocli i följande dags sammanträde tog det till
offensiven. Karl Lundins tog här helt och hållet ledningen och
uppträdde nästan som en slags storinkvisitor. Under det förhör,
som den gamle juristen anställde med sina motparter, framgick,
att Djurberg för tre år tillbaka utarbetat en skrift 0111
"controver-siæ recentiores in doctrina pietatis", som dock endast varit ämnad
för hans eget bruk, ehuru den genom andras förvållande kommit
att spridas bland studenterna. Vidare anklagades han att hafva år
1705 som dekanus släppt fram den förut omtalta disputationen af
lJ. Dahlberg "Conamina theologica", för hvilken Molin åtagit sig
presidium. Man beskyllde författaren att hafva ogillat theologia
poleniica och favoriserat theologia mystica, för hvilken senare det,
såsom Lundius förfäktade, enligt symboliska böckerna ej fanns någon
plats hos oss. Till och med Djurbergs teologie doktorsdisputation
drogs fram i ljuset och skärskådades. Naturligtvis kom Tiburtii
dikt ånyo på tal, och den som mest ondgjordes öfver den var läkaren
Lars Koberg. Till yttermera visso uppträdde Lundius följande dag, 20
juni, meden fördömelseskrift öfver det nya kätteriet af den art,att den
skulle anstått en fullödig ortodox teolog, och hållen i en ton, som
hade han varit påfven själf och talat ex cathedra. Det var ock
han, som dikterade konsistoriets svarsskrifvelse till rådet, hvilken
omsider d. 3 Juli 1706 förelåg färdig att afgå. Den var dock
sådan, att teologen Palmroot vägrade som rektor underskrifva
densamma, hvilket dock ej hindrade, att den expedierades. Teologiska
fakulteten, utom Esberg, som undertecknat konsistoriets svar, aflat
samma dag eu egen skrifvelse till rådet.

Detta förfor i sin behandling af saken med ovanlig klokhet.
Det hade samtidigt mottagit konungens nya bref af d. 7 Juni, i
hvilket han otåligt uttalade starkt missnöje öfver, att en liop
svärmeandar ännu funnos i hans rike, och sin farhåga för att ungdomen
kunde häraf besmittas; han fordrade stränga rannsakningar,
förvisning af utländska irrlärare och afsättning af infödde. Hade nu
rådet för konungen fullständigt framlagt eller än mera af
öfver-drifvet underdånigt nit i för starka färger utmålat
meningsskiljak-tiglieterna vid universitetet, kunde däraf stort obehag hafva alstrats

1 Djurbergs uttalanden hafva kanske därtill gifvit anledning. I hans
koncept till fakultetens förklaring (bland konsistoriets acta) finns följande,
dock öfverstrukna passus: »Eljest lämnas hvarjora och enotn till att utan
studio partium döma, om åtskilliga locntiones, hvilka hållas före och
anföras såsom misstänkta och pietistiska, icke finnas igen uti seriptis
ortho-doxis.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free