Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
Bibliotekarien Benzelius ocli intog sitt vanliga rum"; från flen
dagen står lians namn alltid infördt på sin rätta plats.
Han var då redan sedan år tillbaka erkänd som en af
universitetets mest. framstående män, icke minst i det vetenskapliga
arbetet. Ingen hade kunnat undgå att erfara, med hvilken omsorg
och vidsynt blick för alla vetenskapers intressen ban skötte den
stora och viktiga biblioteksinstitutionen, och särskildt huru genom
hans insiktsfulla och nitiska bedrifvande handskriftssamlingen begynt
att på ett oväntadt sätt växa i omfång och betydenhet. Den
ryktbara, stora Sparfvenfeldtska donationen 1705 mest af orientaliska
handskrifter var en gärd af den lärde gifvarens djupa aktning tör
Benzelii insikter och förtjänster. Och själf höll den vakne
bibliotekarien sig framme öfverallt, diir något kunde förvärfvas af
dyrbarare handskrifter eller böcker. Med stolthet pekade han på, att
före lians tid ej funnits en rad af grekiska manuskripter i biblioteket,
under det att det lyckats honom att skapa en vacker samling af
dylika. Bland andra högst märkliga handskriftsförvärf kunna bär
nämnas: en del af de forne polska konungarnes arkiv, de historiskt
märklige Ermelandsbiskoparne Stanislaii Hosii och Martini Cromeri
brefväxliugar och Hogenskild Bjelkes intressanta samling af svenska
statshandlingar. Det var ock först i hans tid och på hans iniativ,
som biblioteket begynte hålla vetenskapliga tidskrifter; åtgärden
vittnar bättre än något, huru klart ban förstod vikten af att följa
med tidens vetenskapliga arbete. Samtidens stora samlingsverk,
särskildt af klassiska auktorer och af skrifter öfver de klassiska
antikviteterna, blefvo ock, trots de dryga kostnaderna, inköpta.
Slutligen kan nämnas, att ban, för at.t väcka och sprida intresset
för bibliotekets skatter, begynte år 1704 att å detsamma hålla
föreläsningar i litteraturhistoria, hvilket flera gånger upprepades.
För den svenska häfdaforskningen blef Benzelius, likasom förut
Johan Hadorph, en banbrytare, i det ban fäste uppmärksambeten
på nödvändigheten af att vid all forskning i första rummet gå till
själfva urkällorna, och ban föregick med godt exempel genom
utgifvande år 1708 af "Vastovii Vitis aquilonia", 1709 af sina värdefulla
"Monumenta liistorica veteris ecclesiæ Sveo-Gothicæ", och 1710 af
"Margaretæ Nicolai filiæ abbatissæ Vadstenensis de sancta
Birgitta Chronicon". Hans kallelse låg i själfva verket mera åt
samlarens och urkundsforskarens uppgifter, ban ägde ej den rika fantasi
och obetvingliga alstringslust, som dana den originelle och verklige
häfdatecknaren, och någon historisk tänkare i djupare mening var
han icke. Men beläsenheten och minnet voro oerhörda; i förening
med en sällsynt skärpa i analysen gjorde de honom till en lärd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
