- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
417

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

417

kritiker af första rang. Något med honom egendomligt var, att
hans intresse icke inskränkte sig ensamt till historien samt de
klassiska och orientaliska språken, på hvilka han koncentrerat sina
första djupgående studier, nej, detta intresse kom snart att omfatta
nästan allt, som föll under hans forskarblick. Gotiskan ådrog sig
hans särskilda uppmärksamhet, och han skulle sannolikt, om han
gifvit sig helt åt detta studium, hafva blifvit en den nordiska
språkforskningens fader, men äfven matematiken och naturvetenskaperna
och ej minst deras tillämpning på lifvets praktiska områden fängslade
i hög grad hans intresse. Med en så omfattande läggning i
böjelser och studier var det ganska naturligt, att Benzelius insåg den
stora svaghet, som låg i bristen på sammanslutning vid universitetet
af dess ej obetydliga vetenskapliga krafter. Hvad utlandet i den
vägen lyckats åstadkomma var honom icke obekant, han hade på
ort och ställe sett det med egna ögon, och han hade sedan som
bibliotekarie haft godt tillfälle att följa den allt starkare
vetenskapliga produktion, som utlandets akademier och lärda sällskap genom
krafternas samverkan voro i ütånd att offentliggöra. Det var då
ej att undra på, om tanken på att äfven hos oss skapa en
motsvarighet härtill vaknade i hans själ, men väl kan det förvåna, att
han för dess förverkligande valde ett sådant ögonblick, som det
mörka året 1710, året efter att Poltavaolyckan störtat Sverige från
dess stormaktsställning och midt under det att nöden och
bekymren stirrade alla i ögat, ej minst här vid universitetet, som nyss
sett sin tionde beslagtagen och väl kunde frukta för sitt dagliga
bröd. Benzelii beslut att midt upp i detta elände söka sammanföra
sina kolleger till gemensamt vetenskapligt arbete vittnar om en
mindre vanlig själens styrka och är ett godt bevis på arten hos
det virke, af hvilket tidens karaktärer voro timrade.

Det var år 1710 som han stiftade sitt Collegium curiosorum,
Sveriges äldsta litterära samfund, oansenligt till omfång och
verksamhet, men dock betydelsefullt, såsom invigande en ny tid i vår
lärdomshistoria. Det egendomligaste af allt var, att detta samfund
ingalunda, såsom man väl kunnat haft rätt att vänta af stiftarens
person och föregående verksamhet, kom att företrädesvis syssla med
teologiska, historiska, språkliga och filosofiska spörsmål, utan tvärtom
koncentrerade sin verksamhet på naturvetenskapliga och reala områden.
Detta har tydligen berott på, att de, som i studier och lefnadsmål
stodo Benzelius närmast, hyst ett ljumt intresse för saken; så nämnes
af humanisterna endast Johan Upmarck som närvarande, men intet
förmäles om hans ingripande. Det var bland naturforskarne som
Benzelius fick söka sina bundsförvanter, såsom läkarne Olof Rud-

Ups. Univ. Hist. H, 1. 27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free