Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
versitetet hade nog ändå tillräcklig känning af kriget genom
sina-kontributioner, som efter konungens hemkomst blott
ytterligare-stegrats. Ar 1716 fick universitetet, utom akademistatens vanliga
kontribution till ett belopp af 2,660 daler smt., ytterligare erlägga,
en upphaudlingsafgift å 976 daler. För år 1717 hafva skatterna
säkerligen stigit än högre, ty då tillkom utöfver
upphandlingsaf-giften äfven en varuafgift å 283 daler och en påstådd rest från
1710 af 545 daler.1 År 1718 blef kontributionsbeloppet ungefär
detsamma som föregående år. Af akademibönderna har naturligen
kontributionen utgått hela tiden, och ett godt bevis på det
ekonomiska välståndets sjunkande är dessa bönders aftagande
skatteförmåga. Deras kontribution, som 1701 stigit till 1471 daler smt.,
inbragte 171S blott 922 daler, och sjönk under de följande åren än
starkare. — Sin kyrkotionde hade universitetet fått hafva i fred
från och med år 1712 i sex år, men 1718 lades ånyo beslag på en
del af densamma, dock icke till högre belopp än 1376 daler smt.-
Äfven med dessa tunga skatter att bära hafva universitetets
medlemmar icke tvekat att frivilligt göra ytterligare offer i nödens
stund. I Februari 1718 ställdes en vädjan till universitetet att komma
kronan till hjälp med frivilligt sammanskott, och man har
synbarligen här gjort sitt bästa. Det saknar ej sitt intresse att gå in på
de särskilda bidragen, de vittna både oiu offervilligheten och
medellösheten.3 Teologerna Palmroot (då rektor) och Molin utlofvade
genast de betydliga beloppen af 222 daler smt. hvar,1 Roberg och
Schyllberg 133 hvar. Men tillgångarna hos flertalet hafva ej varit
rikliga. Olof Rudbeck, en af de förmögnaste i konsistoriet och
dess störste jordbesittare, förklarade, att hans fyra rusthåll hade
1 I 1717 års hufvudbok har jag ej anträffat akademipersonernas
kontribution, men svårligen har man undgått den, då kontributionen äfven
detta år utgick öfver hela riket (G. Ii. Axelson: Bidrag t. kännedomen om
Sveriges tillstånd på Karl XII:s tid, 188S s. 141) och akademibönderna
be-tinnas hafva utgjort sin. I hufvudboken omtalas den sistnämda med 1,002
daler, upphandlingsafgiften med 1,170, varuafgiften med 283, mantalspengarna
med 193 och den påstådda resten från 1710 med 545 daler.
5 Hur det sedan gick med dessa fordringar på kronan kan jag ej säga.
Ar 1719 inbalanserades som fordran för beslagtagen kyrkotionde 8,971 dal.
smt.; som ytterligare fordran tillkom under året 10,945 daler för inlevererade
mynttecken. Denna totalfordran på nära 20,000 daler medsläpas alltjämt
ända till 1735, då 8,07!) daler afskrifvas, utan att 1734 års slarfvigt gjorda
och defekta bok medger att se, om afskrifningen betydde, att kronan gjort
någon afbetalning, eller om beloppet afförts som värdelöst.
3 Kons. prot. 18 och 20 Febr., 10 Mars 1718.
4 De flesta angifva sina gåfvor i daler kppmt., hvilket jag för läsarens
skull reducerat till silfvermynt efter den ilå gängse kursen af 1 till 4’/».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
