Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
Sveriges rike, att den enskildes rätt ej längre existerade vid sidan
af statens. Skrifvelsen gür i sanning ett sorgligt intryck. Efter ett
ödmjukt erkännande af konungens nåd och mildhet mot sina trogna
undersåtar och af dessas underdåniga plikt att efter yttersta förmåga
främja allt hvad som länder till konungens tjänst, vågar konsistoriet
i försiktiga ordalag erinra om sitt ansvar mot universitetet och de
varningar som åtskilliga kungabref i den vägen gifvit. Af denna
orsak hade det nu önskat inkomma med några upplysningar om
hemmanens beskaffenhet, hvilka innefattades i ett bilagdt memorial;
hade man därutinnan felat, had man underdånigast om öfverseende,
man hade visserligen icke därvid haft några privata fördelar i sikte,
utan allenast K. Maj:ts och det allmännas bästa. Hvad man önskade
särskildt framhålla var, att enligt konsistoriets uppfattning skulle
genom de bästa hemmanens förvandling till skatte endast privati
hafva gagnet, men det allmänna i längden blifva lidande. Man
vågade därför hoppas, att K. Maj:t skulle i nåder undantaga från
försäljningen de skogshemman, som voro för universitetets behof
oundgängliga, isynnerhet sedan allmänningarna uthuggits och
grufvorna jämte bruken konsumerade så mycken skog.
I det åtföljande memorialet sökte konsistoriet närmare motivera
sin begäran. Skälen voro delvis starka ocb goda, men vissa
öfver-drifter gåfvo sedan, som vi skola finna, anledning för icke välsinnade
anmärkare att söka försvaga bevisningen i sin helhet. Det hette
i denna skrift, att flertalet af hemmanen lågo på slättbygden, ocli
af dessa ägde endast några skog till vedbrand och gärdsel, de öfriga
voro alldeles utan denna förmån, och i det bela hade dylika
hemman icke kunnat utgöra sina fulla räntor, utan alltid dragits med
rester. Skogshemmanen åter hade stått sig godt och fått bispringa
de skogslösa med virke och ved, etc. Från dessa hade
universitetet hämtat allt timmer till sina byggnader (hvilkas antal
uppräknas i den tydliga afsikten att stärka intrycket), och ännu funnos
bus, som icke reparerats efter branden. Men just efter dylika
skogsheniman vore det som byteslystna jordägare i förra tider
fiskat, ocb när K. Maj:t en gång så strängt förbjudit godsbyten,
visade detta, att han insåg deras värde för universitetet; det
förljöds ock nu, att det var just till dessa skogsheniman som man
hade att vänta spekulanter. Tyvärr motsade sig konsistoriet straxt
efteråt genom att uttala den förmodan, att lösen för dylika
skogs-liemman icke skulle inbringa kronan så mycket, efter de icke vörå
så många ocb af ett lågt örestal. Med mera skäl betonades
då, att köparen, som naturligen ville bereda sig största möjliga
vinst på sina pengar, skulle efteråt försöka att genom ny refning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
