Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
få hemmanets ränta nedsatt, eller om detta icke lyckades, gå löst
pä skogen; vore åter denna väl afröjd, blefve ett dylikt hemman,
med sin ringa vidd af odlad jord, snart skattevrak. Minskades
åter på så sätt universitetets räntor, vore dess framtid i sanning
mörk, efter K. Maj:t själf vid utfärdandet af 1699 års stat
före-skrifvit, att universitetet finge själft sköta sin ekonomi, men ej
heller i händelse af brist göra räkning på någon statens
mellankomst. — Som man ser höres icke en halfdragen ande om
kränkningen af universitetets äganderätt.
Det skulle dröja nära sex månader, innan konsistoriet härpå
fick svar. Det gjorde i öfrigt under tiden hvad det kunde för att
afvärja eller minska faran. Samma dag det skref till konungen
skref det äfven såväl till sin naturlige chef, ombudsrådet för
handelsexpeditionen Salomon Cronhjelm, som till ännu ett ombudsråd,
den hederlige Ludvig Fahlström, hvilken man väl kände från hans
landshöfdingetid i Västerås. Den senares första svar (af d. 28 Febr.)
var icke synnerligen trösterikt. Det återspeglade synbarligen
uppfattningen i de styrande kretsarna, ty ban uttalade däri belt
välvilligt den förvissningen, att universitetet icke skulle blifva lidande
genom åtgärden, i det ju den hittillsvarande räntan skulle detsamma
tillförsäkras, och dessutom det borde blifva så mycket tryggare för
sina räntors utgörande, som skattebönderna i alla tider varit bättre
betalare än kronobönderna. Man skyndade att till svar (d. 26 Mars)
framhålla för honom, att några skogshemman voro omistliga, och
att det låg en verklig fara i det rykte som spred sig, att räntan
icke skulle fixeras efter den gamla jordeboken, utan efter en ny
refning, samt att den nye ägaren skulle få lösa sin spannmål efter
markegång; i dåliga år hade det varit universitetets räddning, att
om kvantiteten blifvit niindi-e, så hade marknadspriset blifvit så
mycket högre. För att skaffa sig flere hjälpare skref man i April
till tvenne af kansliets mäktige sekreterare, Bernhard Cederholm
och Olof Cederström, med bön om deras förord; och den förre
åtminstone har gjort sitt bästa att bistå universitetet.
Men samtidigt förbjöds äfven, att skattelösensmålen skulle
tagas-före redan vid instundande sommarting, och konsistoriet utfärdade
därför d. 22 April rundskrifvelser till samtliga sju häradshöfdingar
öfver de domsagor, inom hvilka universitetet ägde jord, med
anhållan, att desse om möjligt icke skulle slutföra målen, innan svar
kommit från K. Maj:t på konsistoriets skrifvelse af d. 8 Februari.
När dock tiden gick och intet svar afhördes, under det att det såg
ut, som skulle uppskof med skatteköpen icke stå att utverka vid
tingen, beslöt konsistoriet d. 6 Juli att söka upplåna penningar, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
