Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
remiss af universitetets skrifvelse af cl. 8 Febr.,1 var i själfva verket
icke blott afvisande, utan nästan illvilligt; alla universitetets
invändningar och betänkligheter förklarades af honom sakna allt värde.
Det var ju för att anskaffa medel till kriget, skref Ribbing,
som kammar- och bergskollegierna jämte statskontoret år 1700
tillstyrkt skatteköpen, och de då anförda skälen kvarstodo ännu i
sin styrka. Kollegierna hade då ock uppvisat, att i åtgärden låg
en fördel för den som åtnjöt skatteräntan, i det ban blef säkrare
på sin lön och fick ut den efter högsta markegång. Vidare vore
det ett faktum, att den själfagande bonden skötte sin jord med
större omsorg än krono- eller frälsebonden, som icke ägde den jord
ban brukade. Den hjälp, som universitetets skogshemman kunnat
gifva dess slättbygdshemman, torde vara obetydlig, och de senare
stodo sig så väl, att de godt kunde hafva råd att köpa sitt
skogs-förråd. Universitetets behof af virke underkände han alldeles; dess
flesta hus hade undgått branden och, tillade ban hånfullt, om något
funnes olagadt, vore det möjligen teologie professorernas prästgårdar;
ej heller låge något hemman så, att virke kunde därifrån, utan
alltför dryg kostnad, fraktas till staden. Konsistoriets argumentering
om innebörden af det kungliga förbudet mot godsbyten hade intet
att göra med föreliggande sak, och det vore för öfrigt belt väl,
att en dylik egenvillig disposition uf godsen afskaffats. Om också
endast skogshemmanen lockade köpare, hvilket för dessa hemnian
vore en fördel, då brukpatronerna säkerligen skulle bättre
konservera dem, så finge universitetet så mycket bättre tid att se efter
de slättbygdshemnian, som stannade i dess ägo; och talet om att
skattelösen af de förra ej torde komma att stiga högt, skulle nog
af utgången vederläggas. Farhågan för en framtida minskning i
liemmansräntan vore alldeles obefogad; kammarkollegiet skulle nog
vaka däröfver, och han fann konsistoriets insinuation, att köparen
skulle ruinera skogen och därigenom nedsätta hemmanets värde,
ganska underlig, då det vore uppenbart, att brukspatronerna komme
1 Betänkandet ined dato 1 Sept. 1717 finns i kopia i Ups. Bibi. K.
11345. l)et är anonymt och blott undertecknadt med I’. K. Om något tvifvel
kunde råda om författaren, hvilket redan af innehållet nästan är omöjligt,
skingras det alldeles af kanslern G. Cronhjelms uppgift i konsistoriet d.
25 Sept. 1722, att Ribbing i bref till konungen uppvisat, att skatteköpen
voro til! förmån för universitetet. Dateringen åter synes mig misstänkt.
I och för sig skulle ett sådant uppskof med svaret på den kungliga
remissen af universitetets skrifvelse i Februari vara nästan otänkbart, och
det hade väl varit föga idé med att afgifva ett dylikt betänkande en månad
efter att Karl d. 2 Aug. fattat sitt definitiva beslut, hvarom Ribbing då
knappast kunde vara okunnig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
