Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
ock strängt på lagbudet. När år 1665 teol. adjunkten ocli filos,
magistern Petrus Bång (framdeles biskop i Viborg) anmälde i teol.
fakulteten, att ban ville inom henne disputera utan preses "De
super-stitione", blef svaret, att som detta stred mot konstitutionerna, finge
lian vända sig till filosofiska fakulteten och traktera saken
philoso-pliice; som filos, magister ägde han rätt att där presidera.
I bjärt kontrast till denna stränghet stå de undantag soiu samnia
fakultet längre fram beviljade, utan att man kan upptäcka då något
skäl,som ej bort gälla förut för en dispens åt Bång. År 1688 presiderade
en Olof Moberg för en teologisk afhandling; dispensen berodde väl
på, att han såsom disputationstiteln angifver var "acad. Livoniæ
designatus professor"; 1701 presiderade Zacharias Esberg, det var
väl hans ämbete som pastor i Riddarholmen som förskaffade honom
dispens; men när 1706 Olavus Olavi Aurivillius skulle presidera för
sin redan tryckta afhandling, från hvars ventilerande han dock
bortrycktes genom en plötslig död, kunde ej detta skäl åberopas, ty
ban var blott filos, magister, om ock möjligen designerad till teol.
adjunkt.1 När man ser dessa dispenser har man svårt att förstå,
hvarför det skulle vara så kinkigt för J. Esberg att 1696—97 få
presidera för sin teologiska afhandling-, ty ban var dock i Giessen
promoverad teologie doktor.2 Det är nu visserligen sannt, att
konstitutionerna föreskrefvo, att den som tog en grad utrikes ej åtnjöt
dess privilegier i Sverige, men då så väl de teologer som läkare
hvilka icke promoverats fingo som professorer åtnjuta
presidierätten, borde ock Esberg billigtvis fått sig rätten till godo då han
var verklig doktor. — Dylika undantagsfall för icke graduerade, att
ehuru ej professorer få presidera, hafva äfven förekommit i de
juridiska och filosofiska fakulteterna. År 1695 fick Daniel Forelius
(framdeles bankokommissarie) af konsistoriet rätt att presidera för
juridisk afhandling, som särskildt skäl åberopades att kanslern gifvit
honom rätt att hålla kollegier.3 Inom den filosofiska fakulteten har
jag ej heller påträffat mer än ett undantagsfall; dispens har dock
väl äfven här varit gifven, ehuru den ej i handlingarna omtalas.
1 Frondin säger, att Aurivillius blef teol. adjunkt 1705; jag (inner
honom ej i handlingarna, och någon lön har han ej uppburit; i
disputationstiteln kallar han sig hvarken magister eller adjunkt.
- Afd. 1, s. 317—311». Esberg åberopade och ej utan skäl i sitt bref
till kanslern 21 april 1696 (K. ark.), att föregående år den i Holland
promoverade med. doktorn M. Below fått här presidera i sin fakultet, och med
än mera skäl, att I>. Forelius samma år fått presidera för juridisk
afhandling, ehuru han hvarken innehade gradum eller ett officium.
3 Kons. prot. 24 april 1695. Schwede opponerade sig, mon konsistoriet
förklarade, att det. d. 13 fehr. gifvit Forelius tillstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
