Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
Det gällde bibliotekarien E. Benzelius d. y.; ban var ograduerad,
men förmodligen bar lians position som bibliotekarie ansetts göra
honom likställd med en professor.
Öfver bestämmelsen, att en afhandling skulle ventileras inom den
fakultet till hvilken den hörde, vakade fakulteterna med mycken
afundsjuka; särskildt höllo teologerna strängt på, att icke inom de
andra fakulteterna något försök gjordes att göra intrång på de
teologiska jaktmarkerna, hvarpå jag får uppvisa närmare exempel nedan
under censuren. Ett yrkande inom samma fakultet år 1696 eller
97, att disputationer exercitii gratia för filosofiska graden skulle få
afiäggas inom hvilken som helst af de andra fakulteterna,
hvai-i-genom särskildt teologerna hoppades kunna afhjälpa den kännbara
bristen på respondenter för deras egna disputationer,1 har tydligen
icke ledt till önskadt resultat. Däremot har filosofiska fakulteten
1701 beviljat O. Rudbeck d. y., att de som komme att respondera
för hans Lapponia skulle få räkna sig det till godo som ett
filosofiskt exercitium, efter han annars icke vore i stånd att få några
respondenter.2
En fråga af största intresse rörande disputationerna är den, i
hvilken utsträckning de varit af studenterna själfva författade. Den
välkända tradition — som utvecklade sig i 18 seklet och som fortfor
ända till dess 1852 års statuter ålade kandidaterna att själfva
författa oeli presidera för sina afhandlingar — att nämligen
professorerna, till ej ringa del för inkomstens skull, författade de
disputationer som under dem ventilerades, har gjort att man föreställt sigT
att så äfven varit fallet under det tidskifte jag tecknar. Det
förhåller sig dock alldeles tvärtom. Äfven om man icke kände de täta
anmälningar i konsistorium och i filos, fakulten af unga författare
som önskade ventilera afhandlingar, för hvilka jag strax skall
redogöra, eller icke toge hänsyn till de talrika fall, i hvilka respondens
antingen på titelbladet utgifver sig som auktor eller i företalet
angifver disputationen som ett sitt förstlingsarbete, vittna åtskilliga
handlingar om att studenterna oftast brukade författa sina
afhandlingar själfva. Det är disputationerna exercitia gratia som jag här
åsyftar, ty att gradualdisputationerna alltid varit af respondenterna
1 Ett odateradt »Oförgripligt memorial angående några puncter som vid
academiska constitutionerna nu torde kunna ihågkommas» (K. ark.). Det
står tydligen i samband med det som Svedberg aflät 20 jan. 1697 å teol.
fak:s-vägnar (H Tottie 1. 195).
a Kons. prot. 17 april 1701. Af Kudbeeks Nova Samoland utkom som
nämdt första och enda häftet 1701, dock ej i disputationsform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
