Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Af ilet politiska vågsvallet vid riksdagen liade universitetet ännu
föga känning, det skulle, som vi längre fram få se, snart blifva
annorlunda. Men alldeles fritt från den nya tidens politiska tendenser
fick det redan nu ej gå. Kanslikollegiet fann 16 juli 1723 lämpligt
att erinra konsistoriet om nödigheten af, »att den studerande
ungdomen ifrån första början grundeligen undervisas i nyttiga och
rättsinniga principer af det som studium politicum tillhörer», och att
som Gud »låtit oss återfå ett regcringssätt här i Sverige, hvaruti alla
upplysta nationer sig spegla», borde konsistoriet synnerligen tillse,
att ungdomen, hvad politiska saker och den svenska regeringsformen
anbelangar, undervisas så, att den tidigt lär å ena sidan älska och vörda
landets höga öfverhet, å den andra att redligt och ömt nitälska för
landets frihet och det allmänna bästa.1 Man kan ej se, huruvida
detta fört till några särskilda åtgärder från konsistoriets sida, ehuru
undervisarne i statsrätt och statskunskap bevisligen tagit hänsyn
till kollegiets önskningar. Vi skola nedan se, huru trettio år senare
hattpartiet grep verksamt in för att betrygga ortodoxien på
statsrättens område.
De personliga slitningar inom konsistoriet, som allt från äldsta
tid varit ett utmärkande drag i dess lif, gåfvo sig på ett märkligt sätt
tillkänna vid denna tid. Fallet är så mycket intressantare, som det
nu gällde universitetets utan tvifvel mest framstående personlighet
och dess mest lysande vetenskapliga namn, bibliotekarien Erik
Benzelius. Hans blick hade sedan länge varit riktad på en teologisk
lärostol, hvars uppnående ju enligt gammal uppfattning ansågs vara
den yppersta befordran, som kunde vinnas vid universitetet. I
teologisk bildning kunde han säkerligen mäta sig godt med, om ej
snarare öfverträffa, hvad fakultetens dåvarande medlemmar ägde att
uppvisa, och det teologiska intresset låg honom så att säga i blodet.
Möjligen hägrade ock för hans kraftfulla natur ett blifvande
representantskap vid riksdagen och en därpå följande biskopsstol. Det var
så mycket naturligare, om han nu gjorde anspråk på en teologisk
lärostol, som K. Maj:t vid promotionen den 17 mars 1719 hedrat
honom med teologie doktors värdigheten och den 30 april gifvit
honom Hagby och Ramsta i prebende. Någon ordinarie plats i
fakulteten var visserligen ej ledig, men intet hinder fanns att göra honom,
som ju äfven förr skett med H. Schütz, till qvintus teologus fast utan
lön som sådan och därför med bibehållande af
bibliotekarieinkomsten. Fakulteten kunde ock väl behöfva hjälp, då Djurbergs
sjuklighet och ålder ofta hindrade honom att göra tjänst. Benzelius fram-
1 Kollegiets skrifvelse se Bill. 3, n. 71.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
