Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
den erinran göras, att, då till grund för anmärkningarna låg det af
kanslerskommissionen 1696 utarbetade förslaget,1 följer däraf, att
detta i hufvudsak nu godkändes af konsistoriet. I sin helhet
vittnar konsistoriets behandling, att det trots all konservatism
ingalunda var alldeles främmande för behofvet af reformer.
I afseende på den akademiska jurisdiktionen önskade man
få tydligen uttaladt, att den endast gällde i det fall, att en
universitetets medlem var svarande i målet, men därför opponerade man
sig ock starkt mot undantagsbestämmelsen i 1696 års förslag, att
i mål rörande köp, arf, jordagods, gäld och annat dylikt
uuiversi-tetsmedlem, äfven om han var svarande, skulle lyda under
rådstugan. — Ej heller ville man godkänna förslaget, att konsistorium
minus skulle bestå af adjunkter, deras löner voro så små, att de
behöfde hela sin tid att förtjäna sitt uppehälle, förutom det att den
enskilda undervisningen skulle därpå bli lidande. Tillika
anmärktes, att i konsistorium omröstningen borde gå nedifrån uppåt och
ej tvärtom, d. v. s., att den yngste borde begynna. — De
ständiga stridigheterna om turen vid rektorsvalet sökte man få
afhjälp-ta genom en bestämmelse, att en filosofie professor, som innehaft
rektoratet, icke skulle, om han befordrades till högre fakultet
(naturligen åsyftade man blott den teologiska), äga att ännu en gång
bekläda värdigheten i samma s. k. omgång;2 vi torde i det
följande få se, kuru ordningen med rektoratsturen ofta förde till
miss-hälligheter. — Man upprepade sin 1696 uttalade önskan att
blifva af med den i konstitutionerna omtalta rektorsdräkten, som,
heter det, »i långan tid varit afskaffad», och man trädde nu som
då in för studenternas rätt att bära värja.3 — Den i 1655 års
konstitutioner omtalta ock i förslaget af 1696 bibehållna
bestämmelsen, att de som kommit på professorsförslag skulle sine præside
disputera pro loco, ville man ha inskränkt till det fall, att den
sökande vore konsistoriet obekant till sin lärdom; i öfrigt voro
dylika specimina onödiga och dessutom väl kostsamma. — Bestäm-
draga, och ej till exempel höra till en senare bearbetning, efter att
kanslererna 1735 upptagit saken, anser jag gifvet dels af innehållet dels
af, att något ingrepp från universitetets sida efter 1735 icke finnes
omta-taladt. »Anmärkningarna» finnas äfven i U. 52 och U. 54, fast i den
senare icke som ett belt, utan inskrifna efter respektive paragrafer. Ett
exemplar af dem finns äfven i Kungl. Bibi. i ett mst, som börjar med P.
Brahes konstitutioner för Abo.
1 Om detta se Del 2, afd. 2 s. 5—6.
2 Beträffande striden i föregående tidehvarf om den s. k. omgången
se Del 2, afd. 2, s. 40—41.
3 Jfr Del 2, afd. 2, s. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
