Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
melsen, att filosofiska fakultetens adjunkter skulle årligen
disputera, borde upphäfvas, så mycket mera som deras ringa lön af 100
dlr. smt. ej ens förslog att bekosta en enda disputation. — Mot den
föråldrade bestämmelsen, att den, som af fakulteten godkänts till
graden, icke skulle släppas fram till denna, förr än han företett
an-befallningsskrifvelse från biskopen i det stift, till hvilket han
hörde, gjorde man den berättigade invändningen, att fakulteten
borde vara bättre i stånd att bedöma sina lärjungars studier än
biskopen, och att mannamån hos den senare kunde bereda obehörig
fördel åt yngre sökande framför dem, som legat länge vid
universitetet och gjort sig där väl kända. Lika så ville man hafva den
paragraf upphäfd, som gaf teologie kandidater företräde för
magistrar vid tillsättning af skoltjänster.1 — För första gången
uppsättas några bestämmelser för gradualexamina inom juridiska och
medicinska fakulteterna; de äro dock ganska kortfattade och
föga belysande.2 — Till filosofie doktors promotionen borde
åtminstone 40 admitteras (i stället för 12 som 1655 års konstitutioner
och 16 som förslaget af 1696 innehöllo).3 — Vid bestämmelsen, att
endast graduerade få presidera för disputationer, anmärktes, att
understundom ograduerade blifva adjunkter, och då hade
praxis varit, att de som sådana fått presidera för egna
disputationer. — Slutligen föreslog man rörande val af
nationsinspektorer-na, att nationerna skulle uppsätta tre ordinarie professorer på
förslag och konsistoriet utnämna en af dessa.
Det intressantaste i dessa s. k. Anmärkningar äro dock de
något noggrannare bestämmelser, som föreslogos rörande de
olika filosofie professorernas undervisningsområden.
Konstitutionerna af 1655 skulle visserligen efter femtio års förlopp nu tarfvat en
grundlig omarbetning i denna punkt; det som nu tillkom blef dock
ej synnerligen betydande, men det var i alla fall rörande några
professurer af den art, att det kastar ett visst ljus öfver tiden. —
Så säges om professorn i philosopliia civilis (d. v. s. praktisk
filosofi), att han i enlighet med kanslikollegiets och kanslerns åsikt
bör såsom politices professor »årligen privatim för then akade-
1 Jag har ofvan anfört, att teol. fakulteten samtidigt (14 okt. 1726)
har en motsatt uppgift, att de öfriga fakulteterna bifallit
bestämmelsen om teologie kandidaters företräde för magistrar.
2 Rörande föreläsningarna i medicinska fakulteten upplyses, att
några bestämmelser icke kunnat preciseras, emedan fakulteten inom sig
råkat i strid om de anatomiska operationerna, hvadan Koberg begärt,
att begges (hans och Rudbecks) skrifter skulle insändas till högre ort.
8 Faktiskt hade vid de 22 promotionerna 1655—1725 i medeltal
hvarje gång promoverats 32 stycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
