Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
ett visst nyfikenhetsintresse fullgjorde sin tunga domarplikt.
Otvifvelaktigt hafva de, hvilka ansågo lärarekallet vara ej mindre
viktigt än konsistorieuppgiften, måst lida af att känna, huru denna
senare gjorde intrång i undervisningen och i deras
vetenskapliga verksamhet, likasom hos den, hvilken hade en mindre
skråmässig och mera praktisk uppfattning af konsistoriearbetet, den
tanken måst göra sig gällande, att häri borde en förenkling kunna
åstadkommas. Åtminstone har professor skytteanus Hermansson
som gammal jurist fått den uppfattningen, och redan 1725 har
han haft ett utkast till en konsistoriereform under arbete. Det
befinnes nämligen, att när Cronhjelm den 10 juni 1725 besökte
konsistoriet och när detta på hans fråga, om man icke kunde
finna någon enklare väg för målens expedierande, svarat med
klagomål öfver de många konsistorierna, särskildt såsom hinderliga för
undervisningen, har Cronhjelm omförmält, att han hört, att
Hermansson uppsatt ett förslag till en dylik förenkling, af hvilket
ban därför begärde få del. Frågan var därmed väckt, och den har
väl äfven varit på tal bland konsistoriales, ehuru den icke
ådragit sig någon större sympati, efter den icke kom in bland
konsistoriets ofvan omtalta anmärkningar under
konstitutionsrevisionen. Men så mycket ser man, att den åtminstone berörts af
tvenne fakulteter. I den filosofiska fakultetens session den 23 april
1726 har man diskuterat kanslerns året förut framkastade tanke,
hvilken där säges hafva gått ut på, att konsistorium skulle
arbeta på divisioner och icke onödigt hindras genom att i hvarje
fråga sammanträda in pleno; men, heter det, »faculteten var ense
om reformen, men tveksam om sättet, antingen man skulle
antaga decani (Hermanssons) förslag eller bestämma sig för något
annat». Och teologiska fakulteten har i sin ofvannämda
skrifvelse till kanslern den 14 okt. 1726 berört saken genom att erinra,
att som konsistorierna voro flera än i gamla tider och teologerna
äfven hade sitt domkapitlel att bivista, hvarjämte de äfven
»behöfde tid till teologiska meditationer», borde de befrias från att
deltaga i akademiska konsistorier annat än vid angelägna tillfällen.
Kanslern gjorde emellertid själf slag i saken genom att
föredraga frågan för K. Maj:t, hvarpå följde kungl, brefvet af den 20
dec. 1726,1 i hvilket det hette, att som professorerna vid kanslerns
besök förra året klagat öfver de många och trägna konsistorierna
och som Hermansson påtagit sig att utarbeta ett lämpligt
reformprojekt, »hvilket ban efter föregånget öfverläggande med consis-
1 Tryckt i Bill. 3, n. 80.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
