Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
fortfarande påräkna sympati å liügre ort, som man ser af det
märkliga kanslersbref, som Cronhielm, aflät den 12 okt. 1732.1
Huruvida han härvid äfven i någon mån inspirerats af klagomål från
Upsalateologerna öfver den i deras ögon fördärfliga nya
Wolffian-ska filosofien, eller om den lärde kanslern själf vid studiet af
universitetets disputationslitteratur uppdagat ogräsets växt, kan jag
ej afgöra, brefvet tyckes angifva det senare. Kanslern säger
nämligen i detta, att han under framleden sommar haft tillfälle att
taga kännedom om åtskilliga disputationer, som utkommit i Upsala
under de senaste åren, och att han bland dessa funnit några, som
visserligen varit vackra och lärda men tillika af den art, att
ungdomen genom dem kunde förledas »till ovissa och skadliga
meningar icke mindre uti theologien än i philosophien». Han finner
sig däraf föranlåten att hemställa till prokansler och konsistorium,
om icke det vore nödigt att, förutom decani vanliga censur, man
förmanade vederbörande »att vara sorgfälliga om formulis
cau-te loquendi, att mena rätt och tala eller skrifva varsamt», så att
ungdomen icke må bli förledd genom onödiga subtiliteter och
ovanliga talesätt eller nya termer, och att »den nampnkunniga och
vidtberömda Upsala academie ej må förfalla uti slätt och vrångt
omdöme». Hjälpte ej varningarna, måste man vara betänkt på
andra utvägar, emedan likasom »unanimis doctrinæ puritas är ett
ganska starkt vinculum vel nexus communitatis, så har tvärtom
dis-sensus et nova ac temeraria philosophandi ratio hvarjehanda
äfventyrliga och farliga påföljder med sig». Man ser, huru sonen af
det karolinska tidehvarfvet står helt kvar på dess stränga
konfessionella ståndpunkt och känner sig orolig vid anblicken af
nyheterna i den Wolffianska filosofien, ty att det är på denna han
syftar, ehuru den icke nämnes, är för den, som känner tiden, alldeles
uppenbart.
Konsistoriets svar, afgifvet den 6 nov. 1732 och
underteck-nadt af själf ve prokanslern samt 16 professorer, uttryckte den
fullaste öfverensstämmelse med kanslerns uppfattning. Äfven de
hade med bekymmer gjort samma iakttagelse som han och
därför långt för detta med sorgfällighet vidtagit nödiga
försiktighetsmått. De nödgas dock beklaga, »att de studerande af en del
cu-rieust folk utom academien få impression till att vara nyfikna
efter Wolfens och andra novatorum skrifter, hvilka för dem i
synnerhet därför falla begärliga, att de hafva en hop ovanliga nyheter
och sådant utgifvit i sitt eget språk». Man har ock skyndat att
1 Bih. 3, n. 86.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
