Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öl
»och i dessa till åtskilliga nyheter och skadliga satser i lärans
renhet nog farliga tider alldeles oundgängligt att redan i studenteden
inrycka något de puritate religionis orthodoxæ tuenda».
Kanslern, som fann saken nyttig, men ej ansåg sig kunna fatta beslut
i något, som innebar lagändring, anbefallde den till K. Maj:t, och
den 13 febr. utkom ett kungl, bref, att i studenteden borde
införas samma ord, som funnos i den ed, genom hvilken promovendi
förbundo sig att fasthålla vid den sanna tron, sådan den
uppenbarats i skriften och upptagits i kyrkans syinbola, Confessio
augustana och Upsala mötes beslut.
Innan jag slutar med dessa korta exempel på den lärda
intoleransen, måste jag dock beröra ett märkligt fall, då den
filosofiska fakulteten försökte, ehuru förgäfves, att genom sin censur få
ur en disputation aflägsnadt ett uttalande, som icke utan skäl
synts henne vara rätt ominöst för universitetet. Det var år 1731,
då den välkände Anders Berch, tio år senare vår förste juris et
oe-conomiæ professor, nu blott student, skulle ventilera sin ur mer
än en synpunkt märkliga afhandling: »De felicitate patriæ per
oe-conomiam promovenda». Berch hade i denna bland annat
framhållit, att universitetet hade behof af en professor oeconomiæ, för
hvars uppgift han vidlyftigt redogjorde.1 Redan i sig själft måste
det synas patres väl djärft, att en ung student ville lägga sig i
frågan om lärostolarnas organisation, men härtill kom, att det
berch-ska projektet icke kunde realiseras, utan att antingen belasta
universitetets stat med lön för en ny professur eller ock slopa en af de
gamla för att få rum för den nva vetenskapen. Oc-h säkerligen har
man ej sett häri ett blott hugskott af en ung utopist, utan man
har vädrat ett positivt anslag, därför att preses för afhandlingen
var A. Celsius, han som två år förut lagt i vetenskapssocietetens
mun förslaget, att poeseos professuren skulle indragas och
ersättas med en ny i historia et philosophia naturalis. Fakulteten
uttalade ock sitt tydliga missnöje med afhandlingen. Dekanus
hemställde i sessionen den 17 nov. 1731, om icke i densamma
förekomme alltför fria utlåtelser »emot presentcm statum reipublicæ et
academiæ», och, säger protokollet, »de mäste af fakulteten höllo
rådeligast, att auctor borde ändra det, som kunde anses för nytt
och dristigare skrifvet, hälst vid det som berättades vara infördt
om necessitate professionis oeconomiæ vid academien, hvilket bil-
1 Här var icke fråga om någon professur i ekonomisk rått; den
formuleringen fick frågan längre fram genom riksdagen, när denna icke
såg någon annan utväg för ekonomins införande än genom att slopa
en juridisk professur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
