Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cl
värda höga gunst skulle skydda akademien och afvärja detta
ingrepp i dess privilegier, hvars följder måste bli högst skadliga.
Privilegierna voro först gifna af Konung Gustaf Adolf glorvördigst i
åminnelse och af följande konungar bekräftade, ja, på senaste tid
ytterligare förbättrade, i det K. Maj:t den 21 aug. 1732 i anledning
af Åbo stads påstående vid riksdagen resolverat, att Politi-,
Oeko-nomie- och Handelsmål icke fingo undandragas den akademiska
j urisdiktionen, och Svea Hofrätt den 25 sept. 1732 tilldömt rektor
exekutionsmyndigheten i mål, där akademisk person vore
inblandad. — Deputationens anfall ledde icke till något resultat i den
riktning, som det åsyftat, men sannolikt har det medverkat till,
att K. Maj:t den 20 okt. 1735 på kanslerns hemställan beslöt, att
samtliga kanslererna skulle företaga en revision af
konstitutionerna. Emellertid hade prästeståndet, där universitetet hade en
kraftfull representant i Erik Melander, först afslagit deputationens
betänkande, och borgare och bönder anslöto sig till dess åsikt.1 Det
skulle dröja ännu i nära 120 år, innan denna rättighet, då en
öfver-lefvad antikvitet, omsider upphäfdes. Sannolikt kunde den redan
nu utan nämnvärd olägenhet betydligt inskränkts, om också icke
belt och hållet afskaffats; man kunde väl, trots all ännu befintlig
antagonism mellan akademien och borgerskapet, dock haft rätt
att vänta opartiska domar af Upsala magistrat, och där fanns ju
alltid möjlighet att vädja till högre rätt. Men universitetet var
konservativt på alla områden och såg i domsrätten ett säkert värn
mot andras öfvergrepp; det har ock med en viss högfärd
betraktat sig såsom en själfständig korporation afskild från det vanliga
borgerliga samhället, och det skulle betraktats som en djup
förödmjukelse, om man underordnat det under stadens domstol. —
Öfriga smärre attacker af deputationen kan jag saklöst förbigå.
Jag har ofvan omtalat,2 att universitetet nu omsider fick sitt
spannmålsförskott från Karl XII:s tid ersatt af staten, men icke var lika
lyckligt med ett dylikt försök i afseende på förlusten på
mynttecknen.
Efter som jag kommit att beröra universitetets förhållande
till det borgerliga samhället, och några rätt märkliga konflikter
med det senare förekommo vid denna tid, torde några få ord om
deras inbördes beröring vara på sin plats. Efter sammanstötnin-
1 Melander skref 15 nov. från Stockholm (kons. acta), att bönderna
bifallit prästernas beslut, och att borgarna nog skulle följa; skulle adeln
göra svårigheter, vore »res ändock salva».
2 Se ofvan s. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
