Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Samtidigt med nyss behandlade befordringsfråga hade man
att lösa den lika svåra uppgiften att besätta medicinska
fakulte-tetens bägge lärostolar.’ Som jag redan nämt, voro alla de tre
be-fordringsmålen i mycket sammankopplade och bidrogo därigenom
att skärpa slitningen mellan kanslern och konsistoriets majoritet.
Redan åtgärderna för att få de två medicinska lärostolarna
lediga hade i Upsala fört till häftiga konflikter. Deras innehafvare
voro, som ofvan nämts, hunna till en ålder så hög, att det låg
nästan i sakens natur, att de borde träda tillbaka, för att lämna rum
för yngre krafter. Men bägge voro vid en förvånande vigör för sina
år och kände ingen lust att lämna sina platser. Så hade Rudbeck
icke tvekat att, då den åttioårige Reftelius i juni 1738 lämnade
rektoratet, som han för sjätte gången innehaft, lägga denna börda
på sina sjuttionioåriga skuldror. Kollegerna i konsistoriet
delade kanske ej de bägge åldringarnas åsikt, och ett uppslag till
frågans lösning gafs, genom att adj. N. Rosén, som vi erinra oss,2 strax
förut framträdt med anspråk att bli tertius ordinarius i fakulteten
och därvid ganska obeslöjadt uttalat sig om de två gamles
oförmåga att längre sköta sin tjänst. Detta uppslag vann i styrka, då
Gyllenborg nyss vorden kansler vid meddelande af K. Maj:t
ofvannämda bref af den 14 juni 1739 om uttjänt professors rätt till
pension, knöt en tillsägelse, att konsistoriet skulle på ed och sam
vete angifva, om någon professor för ålderdomssvaghet och
andra orsaker icke förmådde eller på en tid ej förmått sköta sin
professur till den studerande ungdomens verkliga nytta.3 Ingen
kunde missförstå, att Rudbeck och Roberg härmed utpekades.
Själfva voro de dock ingalunda hågade att erkänna detta. Rudbeck
förmälte, att han var vid full vigör, helst som han dagligen arbetade
på sitt stora verk thesaurus linguarum Asiæ et Europæ
harmo-nicus, och förklarade, att om man till förevändning för hans
utpekande toge, att han för detta arbetes utförande åtnjöte
tjänstledighet, vore han färdig att återtaga sin undervisning. Roberg
ansåg, att på honom kunde kanslerns bref icke syfta, efter han de
senare terminerna gjort sin tjänst till ungdomens nytta, såsom en
1 Min skildring af de medicinska professurernas fyllande hvilar
nästan helt och hållet på Th. Fries vidlyftigare och säkerligen vida
intressantare teckning i hans Linné 1, s. 278.
2 Se ofvan s. 82.
3 Man har svårt att värja sig för tanken, att något dunstat ut på
förhand om detta K. Maj:s bref och kanslerns däraf föranledda
åtgärd, och att det var detta, som föranledde kons:t att d. 14 juni, eller
samma dag, som kungabrefvet daterades, tillstyrka Roséns begäran att
bli tertius ordinarius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
