Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
landskapets kassa ej vore rik, tagas ur de fattigas fickor. Man
borde därför göra en ända på missbruket, i synnerhet som det förde
till stridigbeter inom nationerna, såsom det visat sig vid
Stockholmarnas förra val, då seniorerna röstat på teologen Melander,
juniorerna på Hermansson. Det gällde att utfinna något sätt som
förlikte nationerna^ valfrihet och konsistoriets dispositionsrätt;
särskildt ville ban föreslå, att om en nations pluralitet valde den,
som förut hade ett eller två landskap, skulle konsistoriet äga rätt
att i stället utse den, som hade närmsta röstetalet vid valet utan
att förut äga något landskap under sig. — Striden härom upptog
hela året, men ändades med, att konsistoriet stadfäste Melanders
val;1 rättmätigheten af Beronii förslag tyckes ingen satt ifråga.
Själfva principfrågan däremot, om hopande af flera inspektorat på
en hand och om konsistoriets rätt att i sista instans gripa in, förblef
dock sväfvande. Följande års händelser drefvo dock densamma
till afgörande, men framkallade ock en hetsig strid, som räckte i
flera år för att ändas med en förödmjukelse för konsistoriet.
Saken blef nämligen en politisk person- och partifråga först vid
universitetet, så vid riksdagen, och som Hattpartiet på denna hade
öfvermakten, slöt den med nederlag för konsistoriets majoritet,
som var af motsatt partifärg.
Det hände sig nämligen så, att år 1738 inspektoraten voro
lediga i tre nationer på en gång, i Gottlands efter Schyllberg, som
blifvit biskop i Skara, i Roslags efter aflidne domprosten Djurberg
och i den Jämtländsk-Medelpadiska efter Jöran Wallin, nämd
superintendent på Gottland. Den första valfrågan, som ej kom
utom universitetet, hade sitt intresse däri, att gottlänningarnas
pluralitet valt en e. ord. professor, E. Halenius, minoriteten åter
röstat på Ihre, som var ordinarie. Det var naturligt, att konsistoriet
ej kunde godkänna valet, då en extra ordinarius ej ägde säte i
konsistoriet, men i stället att förordna om nytt val utnämde det Ihre.2
Svårare var att komma till rätta med de två andra valen.
Jämt-land-Medelpadiska nationen hade den 4 mars valt A. Celsius, och
dennes svåger Olof Hj orter, nationens kurator, begärde härå
stadfästelse, under det minoriteten protesterade mot valet och
begärde Ullén. Mot Celsius talade, att han redan var inspektor för en
s. k. större nation, Smålands, äfvensom det att konsistoriet
säkerligen hellre ville gynna Mössan Ullén än Celsius, kanske den het-
1 Kons. prot. 18 april, 14 maj, 29 juni, 2 och 13 dec. 1737.
2 Kons. prot. 8 maj, 4 och 11 nov. 1738. Eget är, att gamle O.
Rudbeck gick så långt i sin liberalitet, att han ansåg äfven adjunkter
kunna bli inspektores.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
