Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
Smålänningarna icke skulle betraktas som en stor nation. Som
resultat af denna principiella votering fastslogs därpå, att Roslags
nation skulle företaga nytt val efter Beronius, som hade förut två
nationer, men när så Celsius yrkade samma förfarande i afseende
på Jämtland-Medelpads nation, gick konsistoriet en annan yäg.
Enligt protokollet ser det ut, som skulle det själft skridit till val af
inspektor och enhälligt utsett Ullén, men förfarandet har tydligen
varit det, att konsistoriet med tillämpning af, hvad Wallrave i sitt
memorial föreslagit, stadfäste valet af Ullén, som fått de flesta
rösterna näst Celsius.1 Bägge nationerna besvärade sig hos kanslern,
då grefve G. Bonde, som remitterade besvären till konsistoriet,
men detta tog sig ett halft års hvila, innan det gick att den 19 dec.
1738 besvara remisserna.2 På Roslags nations besvär svarade
man, att den ojämna fördelningen af inspcktoraten, som fört till,
att läkare och jurister sällan innehade sådana, gjort beslutet af 12
maj till en nödvändighet; nationen ägde ändock tillräcklig
valfrihet, emedan hälften af konsistoriales antingen hade ingen nation
eller blott en liten sådan. Om Jämtland-Medelpads-valet tillade
man, att man dragit ut på tiden med sakens afgörande för att
återställa enigheten inom nationen, då saken syntes hota med dess
söndersprängning i tvenne, och emedan man varit angelägen att
alla dess medlemmar skulle få tillfälle att yttra sig.
Bonde hann ej taga frågan före, innan ban i april 1739 skildes
från kansleriatet, och Gyllenborg lefde kanske i okunnighet om
densamma, intill dess Hjorter i aug. 1739 hos honom förnyade sina
besvär, hvilka dock kanslern icke brådskade med att remittera,
och när det skedde den 15 okt., meddelade han, att han måst göra
det, efter han icke från Bonde fått akterna i målet. Konsistoriet
måtte också tyckt, att det icke brådskade, ty det lät halftannat
år förgå utan att åtgöra något i saken. Men det väcktes ur sitt
lugn på ett obehagligt sätt, i det att vid 1741 års riksdag
proto-kollsdeputationen, som granskat 1738 års protokoll, upptog saken.
1 Det heter i kons:s förklaring d. 19 dec. 1738 öfver Hjorters
besvär, att sedan Celsii kandidatur till inspektoratet var genom
principbeslutet vorden omöjlig, hade det funnit nytt val obehöfligt, då Ulléns
majoritet var konstaterad. Huru röstetalet verkligen fördelat sig
mellan Celsius och Ullén, är omöjligt att utreda af de oklara
valhandlingarna. Men det är märkligt, att Hjorter själf uppger i sina besvär hos
kanslern 22 dec. 1738, att Celsius haft 22, Ullén 21 röster och att den
förres majoritet berott på, att 3 seniorer haft dubbla röster.
2 Hjorters besvär remitterades af kanslern 19 maj, Eoslags nations
20 juni 1738.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
