- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
134

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

icke ägde gripa in, utom då nationen i liändelse af oenighet
begärde det, hvarvid dock konsistoriet alltid skulle bifalla nationens
pluralitet. Det besegrade konsistoriet fann för godt att den 17 okt.
besluta, att det kungl, brefvet skulle offentligen meddelas
ungdomen. För Roslags nation, inom hvilken ingen valstrid
förekommit, hade det till följd, att den förut enhälligt valde Beronius
genast trädde in som inspektor. För Jämtlandska nationen ställde
sig saken annorlunda, då ju två partier där stodo mot hvarandra.
För dess lösning hade kanslern den 3 sept. 1741, således innan
kungabrefvet ännu var utfärdadt, begärt nvtt betänkande af
konsistorium för att snart kunna taga saken under afgörande. Som
A. Celsius var frånvarande vid brefvets ankomst, beslöt man
uppskjuta saken till hans återkomst, men uppskofvet blef längre och
längre. Gyllenborg blef belt naturligt otålig, såvida ej orsaken
till lians brådstörtade lösning af frågan rent af var, att
statsbestyren kommit honom själf att för en tid alldeles lämna saken ur
sikte,’ och erinrade slutligen den 31 maj 1742, att det ej ginge an att
låta nationen fortfarande sakna inspektor. Man kan ej klart se af
brefvet, om ban åstundade nytt val eller ett afgörande på grund af
det första valets resultat, ty ban anmodade konsistoriet att före
terminens slut »draga försorg därom, att den af herrar professorerna
sig inspektionen öfver Jemtlando-Medelpadiska nationen åtager,
som de fläste af samma nation därtill själfva genom pluraliteten
utvalt och åstundat». Man kan ej förvånas, om konsistoriet icke
kände lust att själft uttala någon förkastelsedom öfver sitt
förfarande i saken. Det insände handlingarna redan följande dag men
framhöll dristigt nog, att om också det hinder för Celsius att bli
inspektor, som legat i konsistoriebeslutet af 12 maj 1738
försvunnit genom K. Maj:ts bref af 16 sept. 1741, så återstod dock ännu
frågan om hvem som haft pluraliteten; som detta enligt dess
mening varit Ullén, hemställde det nu saken till kanslerns vidare
om-pröfvande och »stadfästelse». Kanslern afgjorde saken en vecka
senare;2 domen var något salomonisk. Det hette, att då af
handlingarna framgick, att två voteringar ägt rum, hvarvid Celsius fått
pluralitet vid den förra men Ullén i den senare, och då ban icke
ville draga ut på tiden för att få afgjort, hvilkendera af dessa borde
äga bestånd, hade ban funnit för godt att lämna den förra okvald

1 Härpå synas syfta orden i hans bref 31 maj 1742: »Jag beklagar
det mina sysslor så intaga bela min tid, att jag stundom kan förgäta et
eller annat, som till den studerande ungdomens tjenst och nytta
lända kunde.»

! Den 7 juni 1742 (Bih. 3, n. 128).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free