Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
kanslern med förslag till en fördelning af ämnena, så att Rosén
skulle åtaga sig Praxis medica, Anatomie, Fysiologie, Patologie
och farmaceutisk kemi; Linnæus åter Botaniken, Chemia
Metal-lurgica, Semejotica, Diætetica och Materia medica jämte
prefekturen för botaniska trädgården.1 Och den 21 jan. 1742 stadfäste
kanslern denna ämnesfördelning.
Linnæi första omsorg var att återförsätta botaniska
trädgården i ett värdigt skick, hvarförutan undervisningen i hans
älsklingsvetenskap ej kunde bli af egentlig nytta. Under O. Rudbeck
den yngres tid hade denna hans store faders vackra skapelse fått
alldeles förfalla så till byggnader som växtkultur, och den
hårresande beskrifning, som Roberg gifvit däraf,2 om ock möjligen
öfverdrifven på grund af hans ringaktning för Rudbeck, torde nog
i det stora bela vara sann. Ej ens det lilla trädgårdsanslaget, som
var uppfördt i staten, hade blifvit användt utan fick stå inne.3 En
början till en bättre ordning skedde visserligen redan före Linnæi
utnämnande, det var dock honom man därför hade att tacka.
Vid anskaffande af ny trädgårdsmästare i början af år 1739
anbefallde ban hos Rudbeck en ovanligt duglig man Daniel Nietzel, då
anställd hos Linnæi forne beskyddare Georg Clifford på dennes
gods Hartecamp. Konsistoriet anslöt sig, beviljade Nietzel
rundliga respenningar och föreslog följande år kanslern att fördubbla
hans lön (från 150 till 300 dlr. smt.), hvilket K. Maj:t 27 mars 1741
biföll. Rosén hade ock före Linnæi tillträde inlagt den förtjänsten
om institutionen, att ban dels låtit upprätta den förfalbia
trädgårdsinhägnaden, dels, hvilket var än viktigare, förmått
konsistoriet att utöka tomten genom inköp af Rudbecks privata därintill
stötande trädgård.4 Rudbeck hade i sin tid begärt 1,800 dlr. kpt.
för de 700 kvadratalnar, som hans trädgård omfattade; när efter
hans död köpet gick i verkställighet hösten 1741, blef summan ned-
1 Olikheten i denna fördelning och den, som konstitutionerna
bestämde, var, att Rosén afstod nu dietetiken, Linnæus patologien och
anatomien.
2 Se ofvan Del. 2, afd. 2, s. 344. Jfr Linnés omdöme 1731 (Fries,
Linné, 1, s. 42) och den process mot Rudbeck, som anlades 1738
rörande trädgården (anf. st. s. 288 ff.).
3 Enligt hufvudböckerna har endast trädgårdsmästaren fått ut
sin lön (150 dlr smt) 1720—38, i öfrigt var anslaget oanvändt.
Roberg skrifver 31 aug. 1739 t. Linné (Bergianska saml. T. 13), att
trädgårdens »årliga stat, som Consistorium nu flere år innehållit, är nu
re-laxerat vorden ... 2,157 dlr smt.»
4 Linné: Hortus Upsaliensis 1745, s. 16. Rudbecks tomt låg längs
den gamla trädgårdens nordöstra sida; å denna tomt anlades nya
orangeriet och de framför detta på tvären liggande dammarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
