Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
prutad till 1,000 dlr. Linnaeus grep sig nu an att å detta sålunda
vidgade utrymme omskapa trädgården, och han stöddes häri
troget af både konsistorium ocb kansler. Hans liffulla energiska
personlighet, öfverlägsna vetenskapliga förmåga, europeiska
anseende och säkerligen ej minst hans försänkningar bos Hattpartiet
ocb därmed hos regeringen samverkade till detta lyckliga resultat;
ett decennium tidigare skulle det ansetts omöjligt att påkosta en
institution lika många hundra daler, som nu utan svårighet
beviljades i tusental. I mars 1742 framlade han sin plan till ett nytt
orangeri af 32 alnars längd, hvars första ritning omgjorts af
Hårleman; kostnadssumman slöt på 5,226 dlr. kpt. På samma gång
begärde han dock äfven, att det gamla professorsbostället vid södra
hörnet, som uppbyggts i gamle Olof Rudbecks tid, men nu fått
förfalla därhän, att det mer liknade »ett ugglenäste eller röfvarekula»
än ett professorshus, skulle från grunden ombyggas. Detta
senare bygge behöfde, som ban påpekade, ej kosta universitetet någon
direkt utgift, då Rudbecks sterbhus dömts att för husröta erlägga
5,413 dlr. kpt. År 1745 kunde dessa arbeten afsynas. Då hade
kanslern redan vid sitt besök den 31 jan. 1744 bestämt, att
Linnaeus skulle äga bebo detta hus hyresfritt, dock med villkor att han
själf bestrede dess underhåll. Det bestod af tretton rum, af
hvilka Linnaeus inredde ett till naturalhistoriskt museum.
Trädgårdens grundplan omlades äfven efter ritning af Hårleman i fransk
stil med snörräta gångar, blomsterkvarter, rabatter ocb klippta
häckar; öfver den ståtliga gallerporten af smidt järn, genom
hvilken man inträdde från Svartbäcksgatan, voro tvenne
vapensköldar uppsatta, Sveriges på utsidan, den Gyllenborgska på insidan,
ett erkännande af kanslerns mecenatskap. Växtbeståndet
riktades dels genom resande landsmäns gåfvor dels ocb än mer
genom de förbindelser, som Linnaeus knutit med utlandets alla
botanister och trädgårdsprefekter. Inom trenne år hade arterna
stigit från 200 till öfver 3,000; år 1742 såddes 567 men redan 1744 mer
än 1,000 olika species. ökningen af exotiska växter var så stark,
att han 1747 måste begära, att trädgårdsmästarens bostad i södra
orangeriflygeln äfven finge tagas i anspråk för dessa ocb i stället
ny bostad uppföras för denne. Den praktiska betydelsen af att
odla sådana växter, som kunde antingen komma vår farmakopé till
godo eller i öfrigt tjäna vårt land i ett eller annat afseende, undföll
honom aldrig, ehuru ban med rätta alltid fasthöll vid, att
trädgården var i första rummet ett lefvande museum för botaniska studier.
För sin tid storartade voro de uppoffringar, som
universitetet underkastade sig för att tillmötesgå Linnæi anspråk. Det årli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
