Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
ga anslaget på staten var 270 dlr. smt., en i sig själf alldeles
otillräcklig summa för en så stor institution, den motsvarade ungefär
en tredjedel af lönen för en professor år 1699. Härtill erhöll
Linnaeus 60 lass ved för orangeriet år 1744; genom kanslersbref den
13 mars 1750 höjdes dessa till 100. Samma bref föreskref, att den
orangeridräng, som Linnaeus fått 1744 med en lön af 60 dlr. kpt.,
skulle få lönen höjd till 100, äfvensom att en ny plats skulle vid
trädgården inrättas under namn af orangerigesäll med 200 dlr.
smt. i årlig lön. Alla dessa utgifter gingo dock in i den utvidgade
staten. Men vill man mäta, hvad universitetet i kapitalutlägg
påkostat institutionen öfver de i gamla staten anslagna 270
daler-na, upplysa kufvudböckerna. att dessa anslag under åren 1742—47
stego till 15,737 dlr. smt., öfver 47,200 i kpt.’
Full ersättning hade dock universitetet i det intresse för
naturhistorien, som den snillrike läraren förstod uppväcka, och i det
anseende, som Upsala förvärfvade så inom som utom landet genom
att prydas af ett sådant namn. Ungdomen strömmade i massor
till hans föreläsningar. Något verkade väl, att ämnet hade bela
nyhetens behag, men vida mer den genialiske lärarens sätt att
föreläsa; fritt, liffullt, medryckande och på en svenska, originellare
och rikare än man dittills hört, flödade det intressanta föredraget
öfver hans läppar. Som de medicine studerandes antal vid denna
tid räknade högst några tiotal, under det Linnæi åhörareskara steg
öfver hundratalet, stundom öfver 200, vill det säga, att studenter
med de mest skilda lefnadsuppgifter kände sig dragna till den nva
vetenskapen och dess snillrika representant. Starkast
framträdde detta vid de botaniska exkursionerna, som blefvo den tidens
förnämsta studenthögtider ocli ej utan afund betraktades och
bedömdes af hans ämbetsbröder, hvilkas undervisning alldeles sattes
i skuggan af denna lockande och bländande syn ur naturens
outgrundliga rike.
Anders Celsii mångåriga drifvande tanke, skapandet af ett
observatorium, blef såsom redan omtalats en verklighet under
Bondes kansleriat år 1738 genom ett af konsistorium föreslaget och
och af honom beviljadt anslag å 17,000 dlr. kpt. (8,000 till inköp af
Refteliska huset, 9,000 till dess ombyggnad). Det var onekligen
en heder för Celsius och universitetet, att man här kunnat skapa
1 Löjligt nog uppbalansera hufvudböekerna dessa utgifter öfver
stat som en universitetets fordran på trädgårdens konto, vid Linnés
död var denna fordran uppe på 36,670 dlr smt. Från och med 1781
hade man det förståndet att årligen afskrifva, hvad trädgården kostade
öfver stat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
